Bankerna splittrade om räntan: ”Ovanligt osäkert”

Den 20 augusti är det dags för nästa räntebesked. Styrräntan har legat oförändrad på 1,75 procent sedan oktober förra året. De flesta bedömare räknar med att en höjning kommer, men när råder det stor oenighet om.

Danske Bank sticker ut bland storbankerna med den mest hökaktiga prognosen. Banken bedömer att Riksbanken höjer styrräntan redan i september och därefter ytterligare en gång i december.

– Jag skulle inte kalla vår prognos pessimistisk, utan snarare optimistisk. I takt med att konjunkturen normaliseras är det också rimligt att räntan normaliseras, säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank.

Stor spridning mellan bankerna

En starkare svensk ekonomi kan vara en faktor som öppnar för räntehöjningar, enligt Spector.

– Att vi bedömer att Riksbanken höjer räntan är också ett tecken på att vi tror att svensk ekonomi mår så pass bra att den klarar av en eller två räntehöjningar.

Även synen på konflikten i Mellanöstern skiljer bankerna åt.

– Vi ser eskalation, att oljepriset stiger. Sedan backar man och oljepriset kommer ned en del. Vi ser att vi rör oss i det här spannet av ett oljepris som är fortsatt förhöjt och att det inte finns någon enkel lösning i sikte de närmaste veckorna eller månaderna.

– Det geopolitiska läget är ovanligt osäkert.

I andra änden av skalan finns Swedbank, som har den mest duvaktiga prognosen. Banken räknar inte med någon höjning under vare sig 2026 eller 2027.

– Även om vi inte vill utesluta en höjning tror vi att Riksbanken kan vara en av de centralbanker i världen som är sist ut med att höja räntan. Det finns ingen anledning att skynda på det, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank.

Inflationsoron till följd av konflikten i Mellanöstern kan enligt Wallström ha varit överdriven.

– Oljeprismarknaden har visat en viss motståndskraft mot situationen i Mellanöstern. Om man tittar på oljepriset i dag ligger det omkring 80 dollar, och terminspriserna pekar mot att det ska sjunka. Om det blir så bedömer jag att inflationseffekterna på svensk ekonomi nästa år blir väldigt små.

Skattesänkningar påverkar inflationen

Under torsdagen presenterade SCB nya preliminära inflationssiffror som visade en prisökningstakt på 0,7 procent i juli. Det var högre än analytikernas förväntan på 0,6 procent, men betydligt lägre än de 1,3 procent som noterades i juni.

Samtidigt ligger prisökningstakten klart under Riksbankens målintervall för inflationen på 1,5–3 procent.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman poängterar att utvecklingen till stor del beror på regeringens politik med sänkt matmoms och lägre drivmedelsskatter.

– Finanspolitiken trycker ner den jättemycket. Det är en väldigt viktig förklaring till att inflationen är så låg. Det är en temporär effekt som slår tillbaka när vi kommer in i nästa år. Då försvinner effekten helt och hållet.

Vad gäller riskerna för högre inflation är det fortsatt oro i Mellanöstern hon pekar på.

– Det finns fortfarande stora risker kopplade till det som händer i Mellanöstern.

– Det finns väl ingen som kan säga något annat än att man inte har någon aning. Det går inte att veta hur det kommer gå bara för att man återigen säger att man har ett avtal om en öppning av Hormuzsundet i 60 dagar.

Samtidigt är Handelsbankens bedömning att en räntehöjning från Riksbanken kommer först i mars 2027, vilket Nyman motiverar med att arbetsmarknaden gått svagare än väntat och att inflationstrycket hittills varit begränsat.

– Vi tycker ändå att Riksbanken har tid att vänta.

Ser ekonomin som avgörande

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, tror på en höjning först i slutet av 2027. Han utesluter dock inte att en höjning kan komma tidigare.

– Om vi fortsätter att få uppsidesöverraskningar i inflationen kan Riksbanken kanske behöva höja tidigare.

Han pekar ut utvecklingen i den svenska ekonomin som avgörande.

– Om ekonomin fortsätter att växa, BNP utvecklas starkt och arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, då är tröskeln för Riksbanken att höja räntan betydligt lägre. Då ökar också risken för en mer efterfrågedriven inflation.

Den splittrade synen på ränteläget ser han i grunden som något positivt.

– Det är bra att inte alla följer John och lägger sig på samma prognos. Det är bättre att alla faktiskt gör sin egen analys, säger Magnusson.