Bankjättens varning: Då kan mellanårsvalet sänka Wall Street

Nästa vecka kan demokraterna ta över kongressen i Washington, D.C. Dessutom driver enskilda kandidater en rad frågor som direkt kan slå mot enskilda branscher på Wall Street, och de följer inte alltid partipolitiken.

Den traditionella uppfattningen på Wall Street är att republikansk politik är mer marknadsvänlig än demokratisk politik. Samtidigt har Trumps tullpolitik, handelshinder, krig och konfrontationer med Federal Reserve skapat återkommande osäkerhet på Wall Street.

Inför de stundande mellanårsvalet går experternas åsikter om effekterna av olika politiska scenarier isär.

Varnar för fallande kurser

Michael Hartnett, chefsstrateg på Bank of America, varnar för fallande kurser på Wall Street.

– Om republikanerna förlorar senaten tror jag att börsen troligen faller med omkring 10 procent under de följande två, tre månaderna. Om de i stället behåller senaten kommer alla att kasta sig in, och marknaden går ganska snabbt in i en bubbelfas, säger Hartnett i podcasten The Master Investor.

Morgan Stanley gör en annan bedömning. Enligt storbankens analysteam kan Trump-administrationen driva stora delar av sin politik vidare utan kongressen. 

– Mellanårsvalet kommer sannolikt inte att ändra den presidentstyrda politiska agendan, säger Ariana Salvatore, chef för Morgan Stanleys amerikanska policyanalys, i bankens podd Thoughts on the Market.

Jim Caron, investeringschef på Morgan Stanley Investment Management, är inte lika övertygad. Han varnar för att börsen kan tappa fart om en demokratisk kongress rullar tillbaka stimulanser, skattesänkningar och avregleringar:

”Jag vill varna för antagandet att delad makt automatiskt är positivt för marknaderna. Den nuvarande marknaden har i ovanligt hög grad drivits av finanspolitik, skattepolitik och regleringar. Om den politiken vänds kan det också vända trenden att börsuppgången spridit sig till allt fler bolag”, skriver han i en analys på bankens webbplats.

Barclays Private Bank pekar i en analys på osäkerheten kring hur Trump skulle agera om republikanerna förlorar majoriteten i den ena eller båda kamrarna:

”Skulle han satsa ännu hårdare på sin internationella agenda och använda presidentdekret för att kringgå kongressen, eller skulle han ägna sina sista två år i Vita huset åt att bygga sitt eftermäle och lägga grunden för republikanernas framgång i presidentvalet 2028?”, skriver bankens chefstrateg Julien Lafargue och Judiyah Amirthanathar, marknadsstrateg.

AI-jättarna på var sin sida

Hur viktiga de enskilda frågor som kandidaterna driver kan vara illustreras av en valstrid på Manhattan i somras, inför demokraternas primärval i distrikt 12. I distriktet där bland annat teknikbörsen Nasdaq har sina lokaler hamnade AI-bolagen OpenAI och Anthropic på olika sidor.

En av kandidaterna, Alex Bores, hade väckt ont blod i delar av AI-industrin genom att driva igenom en lag i delstaten New York som skärper säkerhetskraven för AI. Han vill att bolagen ska tvingas visa hur de arbetar för att förhindra att tekniken orsakar skada. Anthropic stödjer den linjen. Finansiärer med kopplingar till OpenAI vill i stället ha färre regler på delstatsnivå och gemensamma regler för hela USA.

Super-PAC:en Think Big, med pengar från bland andra OpenAI-toppen Greg Brockman och grundarna av riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz, försökte stoppa Bores. På andra sidan stod Super-PAC:en Jobs and Democracy, som backas av Anthropic. 

En super-PAC är en politisk organisation som får ta emot obegränsade bidrag för att påverka val, men inte ge pengar direkt till kandidaternas kampanjer.

Alex Bores förlorade. Vinnaren Micah Lasher riktade sig i sitt segertal till AI-bolagen:

”Jag har ett besked till de två stora AI-bolagen som visat ett så ovanligt stort intresse för vem som skulle vinna den här platsen i kongressen. Jag tänker inte låta någon av er diktera villkoren när det gäller att skydda våra barn, våra jobb och vår miljö.”

Oddsen är mycket dåliga för republikansk seger i det här distriktet, så i praktiken är valet av vilken kandidat som åker till Washington redan avgjort.

Slaget om datacenter på valsedlarna

Det är framför allt frågan om AI-datacenter som befinner sig mitt i det politiska slagfältet. Jätteanläggningarna har blivit en glödhet fråga som drivs av både demokratiska och republikanska kandidater. I november ska väljarna ta ställning till över 30 lokala förslag om datacenter i sju delstater, från skärpta villkor till byggförbud. 

En Reuters/Ipsos-undersökning från september visar att 55 procent av amerikanerna anser att en långsammare AI-utveckling skulle vara positiv för USA, medan bara 13 procent anser motsatsen.

För de stora techbolagen som bygger ut AI-infrastruktur kan delad makt i Washington vara det bästa utfallet, skriver investmentbanken Jefferies i en analys:

”En delad regering och utsikten till en nationell AI-politik, i stället för splittrade regler på delstatsnivå, bör säkerställa att AI-innovationen fortsätter i snabb takt.”

Kryptobranschen uppges satsa hundratals miljoner dollar på att få en kongress som ger branschen mildare regler.

Bankerna har en annan fråga att bevaka. I januari krävde Trump att kreditkortsföretagen under ett år skulle sänka räntan till högst 10 procent, men ett räntetak kräver ett beslut i kongressen. Bland dem som driver frågan finns den republikanske senatorn Roger Marshall från Kansas. Bankbranschen har köpt reklam för omkring en miljon dollar för att få honom att släppa förslaget, enligt nyhetssajten Sunflower State Journal.

Rekordmycket företagspengar i valet

Pengarna visar hur mycket som står på spel. Företagens bidrag till de federala valen hade redan i slutet av juni nått rekordhöga 646 miljoner dollar, enligt en rapport från organisationen Public Citizen. Det är 40 procent mer än under hela presidentvalet 2024, och mest kommer från krypto-, spel- och techbolag.

Uppgifter från den federala valmyndigheten visar att riskkapitalisterna Marc Andreessen och Ben Horowitz hör till de största politiska bidragsgivarna. Finansmannen George Soros och hans familj har bidragit med drygt 100 miljoner dollar, och bland de riktigt stora givarna finns även TikTok-investeraren Jeff Yass.

Står ut gör Elon Musk, vd för SpaceX och Tesla. Han har enligt Washington Post bidragit med 446 miljoner dollar till valrörelsen inför mellanårsvalen.

Mycket av företagens pengar går till Donald Trumps egen super-PAC. Den har samlat in över 400 miljoner dollar, varav drygt 135 miljoner från företag, enligt Public Citizen.

Det skiljer, enligt Stanfordprofessorn Bruce E. Cain, det här valet från tidigare.

– Amerikanska val har alltid varit översvämmade av pengar från näringslivet, och inte bara på nationell nivå. Men normalt föredrar företag att ge pengar till direkt stöd för kandidater i representanthuset och senaten, säger Cain till EFN.

Det innebär att presidenten själv styr vilka kandidater som gynnas.

Med bara dagar kvar till mellanårsvalet fortsätter pengarna att flöda in i kampanjer, reklamfilmer och evenemang. I såväl distrikt 12 som i distrikt 10, där Wall Street ligger, står mer på spel än vem som skickas till Washington.