Bättre och bättre dag för dag

Professor Hans Rosling blev känd över hela världen för sina pedagogiska föreläsningar och böcker som visade att det mesta går åt rätt håll. Någon rak linje är det inte, men sakernas tillstånd – och utvecklingen – är långt bättre än de flesta tror. I ett av sina många TED Talks ställer han dessa frågor:

Hur har antalet döda i naturkatastrofer förändrats under det senaste seklet?

A. Mer än dubblerats. B. Ungefär detsamma. C. Minskat till mindre än hälften.

Under de senaste 20 åren, hur har andelen som lever i extrem fattigdom utvecklats?

A. Nästan dubblerats. B. Ungefär oförändrad andel. C. Nästan halverats.

Innan du går vidare. Tänk och svara ärligt för dig själv. Rätt svar var C på båda frågorna, något som bara en minoritet visste eller gissade. Med hjälp av opinionsföretag kunde han ta reda på vad det svenska folket svarade. En dryg tiondel eller så svarade rätt. Även på hans föreläsningar, med en skolad publik, var det få som lyckades bättre än schimpansen (hans favoritliknelse), som utan förutfattade meningar skulle ge varje svarsalternativ en tredjedels sannolikhet. Apan eller pilkastaren slog de flesta.

Det handlade, enligt Hans Rosling, om problem som uppstår med vår personliga bias (som vår uppväxt), om inaktuella fakta (med gamla läroböcker i skolan) och om nyhetsbias (där det oftare rapporteras om sensationella saker, som hajattacker).

Våra förutfattade meningar leder snett, och inte heller går vi rätt när medierna alltför ofta skriver om felaktiga föreställningar som vore de fakta. Ett exempel i nutid är så klart den om ojämlik inkomstfördelning. All forskning visar att klyftorna krymper, men eftersom Elon Musk och Larry Ellison har så mycket pengar så förleds vi att tro på idén att klyftorna vidgas.

Att gapet mellan mig och Elon Musk är större än någonsin kan stämma och det finns fler miljardärer än för 20 år sedan, men det har ju inte med saken att göra. Inkomstklyftorna krymper i världen, punkt slut, när fattigdomen minskar och den globala medelklassen ökar.

Nu är ju många läsare av Finansmagasinet bevandrade i Hans Roslings värv och skulle nog ha svarat rätt på en hel del frågor om utvecklingen sedan 1800-talet eller från 1950-talet till strax före hans död år 2017, som var de perioder Hans Rosling ofta fokuserade på. Men hur skulle Hans Rosling ha resonerat i dag om de senaste 20 åren? För de senaste decennierna har väl det mesta ändå gått åt helsike?

Min gissning, efter att ha studerat fakta, är att han skulle ha överraskat de allra flesta med ett optimistiskt tilltal. Han skulle så klart ha uppmärksammat de nya krigen och demokratins tillbakagång i exempelvis USA. Enligt EIU:s Democracy Index är demokratin på viss tillbakagång i 54 procent av de undersökta länderna. Men han skulle samtidigt ha fokuserat på sex andra områden under de senaste 20 åren:

✔ Den extrema fattigdomen har nästan halverats. En global medelklass växer fram.

✔ Barnadödligheten har nästan halverats och livslängden ökar i nästan alla länder. Den globala medellivslängden har stigit från cirka 67 till 73 år. Dessutom har vi fått vacciner mot fler sjukdomar.

✔ Flickors skolgång har ökat markant, och läs- och skrivkunnigheten fortsätter att öka.

✔ Mobiltelefoner och internet har spridits till mer än 80 procent av jordens befolkning. Det möjliggör bland annat utbildning och banktjänster.

✔ Förnybar energi (sol och vind) är billigare än någon trodde år 2005.

✔ Befolkningstillväxten avtar snabbare än många trodde. Färre barn föds globalt. Tänk bara var vi kommer att vara om ytterligare 20 år!

Det betyder inte att vi som uppskattar fred och demokrati ska ignorera det som händer i USA eller det ryska kriget mot Ukraina eller tragedierna i Mellanöstern eller klimathoten. De tar vi med oss. Men tekniken trumfar politiken, och världen tenderar att sakta men säkert bli lite bättre.

Någon rak linje är det aldrig. Det hackar på sina håll. Men ”the trend is your friend” som de säger i den anglosaxiska världen.