Bolaget som får klä skott för oron – svensk medgrundare

Coreweaves aktieras har fått finansmedier att rapportera vitt och brett om bolaget. Varningssignalen bakom raset kommer från obligationsmarknaden, där bolaget allt oftare beskrivits som en potentiell “kanariefågel i kolgruvan” i takt med att högre statsräntor och dyrare krediter lett till att AI-datacenter blir allt dyrare att finansiera.

Bolagets expansion har möjliggjorts av stora lån. Flera delar av finansieringsmodellen är ifrågasatt. 

I nuläget har Coreweave omkring 50 miljarder dollar i skulder och räntorna på de obligationer bolaget emitterat för att ta in lån har stuckit iväg. Samtidigt är Coreweave beroende av fortsatta investeringar för att förverkliga den expansion bolagets affärsidé går ut på: Att tillgodose efterfrågan på AI-beräkningskraft.

Kassaflödet har förvisso växt med efterfrågeboomen under AI-hajpen, men det är fortsatt kraftigt negativt. Vinster väntas först långt in i framtiden. Förmågan att ta nya lån ser därmed allt tuffare ut, när en allt högre andel av samma kassaflöde kommer behöva gå till ökande räntebetalningar. 

En av Coreweaves obligationer, med förfall 2032, har hamnat i särskilt fokus. Den handlas nu till en effektiv ränta på omkring 15 procent. I juni, när obligationen emitterades, var kupongräntan 9,625 procent.

Corewave grundades som kryptosatsning

Coreweave grundades 2017 med verksamhet inom brytning av kryptovaluta. När efterfrågan på artificiell intelligens började ta fart bytte så Coreweave spår och började istället hyra ut datacenter fyllda med chip från Nvidia, som alltså initialt varit ämnade för kryptobrytning, till AI-bolag. Kundlistan fylldes snabbt med flera av de stora AI-modellbyggarna: Google, Open AI och Meta Platforms.

Förenklat kan Coreweave beskrivas som en av alla molntjänster. Skillnaden mot Googles Cloud, Microsofts Azure och Amazons AWS är att Coreweave bara verkar på AI-området. Branschbegreppet för fältet är “neocloud”. Fokuset är att upplåta AI-infrastruktur genom att hyra ut beräkningskraften i Nvidias högavancerade chip. 

Skuldsättningsmodellen – och beroendet av ett fåtal stora kunder inom AI-sektorn – har varit ifrågasatt ända sedan innan Coreweaves börsnotering i mars 2025. Kritiken bidrog till att Coreweave fick sänka priset i det planerade noteringsintervallet från 47–55 dollar till 40 dollar. Dessutom gjordes en klart mindre emission än vad som först var planerat i samband med noteringen.

Coreweaves finansiering började uppmärksammas redan 2023. Då kritiserades vad som hände vid sidan av obligationsmarknaden. Bolaget hade fått lån på privatmarknaden genom att pantsätta avancerade AI-chip som säkerhet för säkerställda lån från en grupp riskkapitalbolag. Problemet som lyfts fram rörande att göra chip till legitima säkerheter är att ingen egentligen vet hur länge tekniken i fråga är användbar och har ett faktiskt värde i den rasande utveckling som hotar göra dem omoderna och mer eller mindre värdelösa.

Strax senare kom Coreweave också att hamna i centrum av kritiken mot de cirkulära kapitalflöden som kommit att prägla sektorn. Nvidia är nämligen inte bara Coreweaves viktigaste leverantör, utan också en av Coreweaves storägare. Nvidias egna investeringar i Coreweave kan alltså användas för att köpa Nvidias chip.

Cirkelfinansieringen innebär att det blir svårare att utröna hur stor den egentliga betalningsviljan för AI-beräkningskraft egentligen är i slutmarknaden, och hur mycket som är en artificiell efterfrågan som i själva verket hålls uppe av kapital och köpåtaganden som cirkulerar mellan bolagen själva. 

Nya chipsäkrade lån?

Finansieringsbehovet är intakt, men i takt med att obligationsmarknaden surnat försöker nu Coreweave nå andra kapitalkällor. Financial Times rapporterade den 14 oktober att bolaget på nytt försöker använda AI-chip som säkerhet och därigenom få en högre kreditvärdering, och lägre räntor. 

Den stora frågan är därmed inte bara hur stor efterfrågan på AI blir. Den är också om infrastrukturen kan fortsätta byggas i samma tempo när investerarna inte längre vill finansiera den till vilket pris som helst.