Bolånen i USA stiger kraftigt – varnar för ”allvarlig stagflation”
Kriget i Mellanöstern pressar upp de 30-åriga marknadsräntorna – och därmed kostnaden för amerikanska bolån.
Enligt analytiker i Financial Times har utvecklingen snabbt överskuggat åtgärder från Trumpadministrationen.
Marknadsräntorna stiger på bred front i kölvattnet av kriget i Mellanöstern samtidigt som oljepriserna klättrar. Det har fått bolånekostnaderna att stiga både USA och Europa – trots att centralbankerna runtom i världen avstått från att höja styrräntorna.
I USA har långräntorna stigit till den högsta nivån sedan president Donald Trumps tullutspel i samband med Liberation Day i april under fjolåret.
Den amerikanska 10-åringen har sedan slutet av februari stigit från en nivå runt 4 procent till nuvarande nivå på runt 4,6 procent. Under samma period har den amerikanska 30-åringen stigit från 4,6 procent till över 5 procent.
Varnar för ”allvarlig stagflation”
För amerikanska bolånekonsumenter är den vanligaste formen att binda räntan på 30 år – till skillnad från svenska konsumenter där majoriteten av hushåll har rörlig ränta.
Ränteutvecklingen har fått bolåneinstitut att reagera på stigande upplåningskostnader för stater och räknar med att styrräntorna till slut måste höjas för att dämpa inflationshotet. Det har fått den 30-åriga bolåneräntan att höjas till 6,35 procent, det vill säga högre än i september 2025 innan Fed började sin räntesänkningscykel.
”Risken för en felbedömning mellan Donald Trump och Irans ledarskap ökar”, sade John Muellbauer som är ekonom vid Oxford-universitetet och tillade att en eskalering ”skulle driva oss in i allvarlig stagflation”.
Underskott på bostäder i USA
Trumpadministrationen har tidigare försökt sänka bolåneräntorna genom att använda de statligt stödda bolåneinstituten Fannie Mae och Freddrie Mac för att köpa upp fler bostadsobligationer, vilket i sin tur gör att obligationspriserna stiger men att räntan på dem sjunker. Tanken med åtgärden är att stimulera bostadsmarknaden genom lägre räntor för bostadsköpare.
Men analytiker säger till Financial Times att effekterna av dessa statliga åtgärder inte har fått någon verkan. ”Effekten har snabbt överskuggats av andra faktorer”, sade Matt Aks, ekonom på Evercore till Financial Times.
Han fortsätter sedan:
”Vi byggde för många bostäder före finanskrisen, och sedan hade vi ett årtionde av för lite byggande. Så det finns ett underskott på bostäder, och på senare tid har vi dessutom gått in i en period med höga räntor.”
Följ taggar
