TOPPNYHETER:

Bostadsfällan: Fyra av tio med en etta tror på förlust

En av sex bostadsägare tror att de inte skulle få ett högre pris än de köpte för om de sålde i dag.
Det visar en undersökning genomförd av Hemnet.
16 procent svarar att de inte skulle få tillbaka vad de betalade, vilket är 2 procentenheter färre än i oktober 2025.
Två intilliggande bostadshus med olika fasader. Till vänster ett rödbrunt tegelshus med vita balkonger, till höger ett gult hus med rött tegeltaket och svarta fönster.
Fyra av tio som äger en enrumslägenhet tror att de skulle sälja med förlust, enligt en undersökning från Hemnet. Foto: Lisa Mattisson
Hämta EFN:s app för iOS och AndroidGratis för iOS och Android: nyheter, analyser, börs, video, podd. Ladda ner gratis

Skillnaderna mellan bostadstyper och storlekar är stora.

Bland ägare av enrumslägenheter tror 40 procent att de inte skulle få tillbaka vad de betalade, jämfört med 24 procent för tvårumslägenheter och 21 procent för större lägenheter.

För husägare är motsvarande siffra bara 10 procent.

Ägare av enrumslägenheter är också de som oroar sig mest för prisnedgång: 52 procent, jämfört med 17 procent bland småhusägare.

Enrumslägenheterna är den bostadstyp där antalet försäljningar har minskat mest sedan toppen 2022.

I dag säljs 19 procent färre enrumslägenheter än under toppen 2021–2022, räknat som en rullande tolvmånaderssumma.

För småhus är antalet försäljningar i stället 10 procent högre.

Läget spelar också roll. På landsbygden tror bara 10 procent att de skulle sälja med förlust, den lägsta andelen av alla områden.

I de centrala delarna av storstäderna är andelen 13 procent. Störst är andelen som tror att de skulle sälja med förlust bland dem som bor centralt i en medelstor stad, 21 procent.

Inlåsningseffekten håller bostadsägarna kvar

Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg konstaterar att priserna för enrumslägenheter inte har gått sämre på slutet, men att enrumslägenheten är den bostadstyp där man i genomsnitt bor kortast tid. Den som köpte för några år sedan har inte hunnit få samma värdeutveckling som den som bott länge.

När priset i dag är lägre än när man köpte skapar det en inlåsningseffekt, eftersom många inte vill eller kan sälja med förlust.

Försäljningen av enrumslägenheter har visserligen vänt upp tydligt sedan kreditrestriktionerna lättades, men inlåsningen finns kvar för många.

På landsbygden bor betydligt fler i småhus, där man generellt bor längre och oftast hunnit få en värdeökning.

”I de centrala delarna av storstäderna har lägenhetspriserna i genomsnitt återhämtat sig sedan den tidigare pristoppen, medan de i övriga större städer fortfarande ligger en bra bit under. Det syns tydligt i svaren”, skriver han.

Följ ämne och taggar

FinansmagasinetUnika analyser, intervjuer och reportage – från 225 kr/mån. Bli prenumerant
Nästa Artikel