Budgeten 2025 – så satsar regeringen på skolan

Från och med hösten 2028 ska grundskolan vara tioårig.
Detta är den regeringssatsning på ungdom och skola som sticker ut mest, i budgeten för 2025.
Men det råder delade meningar om nyttoeffekten av detta.

Budgetproposition.
Skolan är en högt prioriterad utgiftspost i budgeten för 2025. Finansministern presenterade budgeten i september tidigare i år. Foto: Armin Dröge / Regeringskansliet Foto: TT Nyhetsbyrån
Publicerad: 17 dec. 2024, 17:04Uppdaterad: 17 dec. 2024, 17:04

Statens satsning på skolan på cirka 2,9 miljarder kronor som tillförs skolan under 2025 är en av de absolut största de senaste 20 åren, med hänsyn taget till aktuellt penningvärde.

Elever som går ut grundskolan i framtiden måste ha en bättre kunskapsnivå än i dag, konstaterar regeringen i budgetpropositionen för nästa år. 

Årskurs ett kommer från hösten 2028 därför att påbörjas redan vid sex års ålder.

Och från 2025 kommer skolvärlden att behöva börja ta höjd för detta.

Tioårig grundskola 2025

Att påstå att den svenska skolan nu “reformeras” är kanske en överdrift. Men relativt dåliga resultat i de senaste PISA-undersökningarna (från 2022) är en bidragande orsak till att regeringen nu valt att göra en rejäl satsning på skolan. Svenska elevers kunskaper i läsning och matematik anses för närvarande inte vara tillfredsställande.

Men Per Kornhall, före detta lektor och nu svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter, tycker inte att en tioårig grundskola i sig löser några problem:

– Det finns bra saker för skolan i budgeten för 2025. Men satsningen på en tioårig grundskola däremot, tycker jag är väldigt mycket väsen, som rimligtvis inte kommer att ge något resultat. Och som dessutom blir väldigt komplext och svårt att genomföra, säger han.

Per Kornhall ger ett lättillgängligt exempel.

– Tittar man på ett skolväsende som fungerar väldigt väl och som ligger nära oss, så är det Finland. Och det som kännetecknar Finland är att de har samma förskolesystem som vi. Barn är barn, förskolans fokus på “grupp” och inlärning genom lek, är tillräcklig. Att vanliga skolan börjar ett år tidigare, tror jag inte kommer att ge något som helst avtryck i elevers resultat.

Satsningarna på skolan 2025

Per Kornhall tycker dessutom att regeringen (och även media) överreagerar en aning kring PISA-resultaten i sig. Det största problemet med svensk skola enligt honom, är att de dåliga eller svaga eleverna är en grupp som blir svagare och svagare.

Något riktigt bra med skolans budget för 2025?

– En del av utredningarna som kommer nästa år är spännande. Och satsningen på regelstyrning av pengarna som går till läromedel och biibliotek är jättebra.

Några av skolsatsningarna 2025

  1. Regeringen förstärker kunskapsbidraget, som riktar sig till förskolor, grundskola och fritidshem med cirka 700 miljoner kronor.

  2. Statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan förstärks med 900 miljoner kronor för 2025 (motsvarar till exempel ytterligare 1500 förskollärare).

  3. Flera statsbidrag för personalförstärkningar i skolan slås ihop, till 850 miljoner kronor vilket motsvarar exempelvis 1900 speciallärare.

  4. Satsningen på akutskolor fördubblas. “Lugn och trygg skolmiljö” är ett tydligt fokus i budgeten.

  5. Satsningen på läroböcker och lärarhandledning kopplat till detta förstärks med 200 miljoner till 755 miljoner kronor 2025. I böcker räknat, ungefär en halv miljon nya böcker.

  6. Satsningen på behörighetsgivande fortbildning för lärare förstärks med 200 miljoner kronor ytterligare från 2026. Nivån för 2025 är 813,5 miljoner kronor.

  7. Regeringen inför under tre år försöksverksamhet med språkstärkande insatser för elever som behöver intensivträning i svenska språket. För 2025 är satsningen 100 miljoner kronor.

Dessutom görs redan nu satsningar för ökad lästid och minskad skärmtid.

Och fokus vad gäller de yngre åldrarna, kommer att ligga på läroböcker.

Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att “Digitala läromedel kan användas i större utsträckning vid stigande ålder och ge goda effekter, under förutsättning att det görs selektivt, utifrån tydligt vetenskapligt och pedagogiskt mervärde”. 

Med andra ord, mindre skärmtid i unga år.

Tack för din anmälan!

Tack för att du har anmält dig till EFN:s nyhetsbrev! Du kommer nu att regelbundet få de senaste ekonomiska nyheterna, analyserna och insikterna direkt till din e-post.

Vill du ha tillgång till de senaste ekonominyheterna från EFN? - Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig

Nästa Artikel
;