Carla Norrlöf tar maktkampen till Finansmagasinet
Hur utövar stormakter sin makt i en värld där militär dominans, teknologi och valuta alltmer vävs samman? Det är en fråga som Carla Norrlöf, professor i statsvetenskap vid University of Toronto, ägnat hela sitt forskarliv åt – och som hon nu tar med sig till EFN Finansmagasinet som ny krönikör.

Carla Norrlöf är en av få nordiska akademiker som vittnat inför den amerikanska kongressen – inte bara en utan två gånger. Hon forskar om internationella relationer och politisk ekonomi, med fokus på hur USA:s roll som supermakt har formats genom dollarns särställning, militär allianspolitik och strategiska handelsrelationer.
– Jag är särskilt intresserad av hur ekonomi och säkerhet samverkar i geopolitiken, och hur ekonomisk konkurrens kan utvecklas till strategisk maktkamp, säger hon.
En av Carla Norrlöfs mest omtalade forskningsgrenar rör dollarns roll som global valuta. Tillsammans med en kollega vid Federal Reserve studerar hon hur geopolitiska faktorer påverkar valutans status – både som reservvaluta och som verktyg för amerikansk maktutövning.
Dollarn är viktig som symbol för USA:s makt sedan andra världskriget.
– Dollarn har också praktiska fördelar: den underlättar amerikanska företags finansiering och gör det möjligt för USA att låna billigt, och ger intäkter genom seigniorage, säger hon.
USA utmanas – även inifrån
Vad händer om dollarn börjar tappa mark?
– På kort sikt ser jag inga stora risker, men vi börjar se nya typer av hot. Det är inte bara Kina och Ryssland som utmanar den amerikanska dominansen – nu kommer en del av oron inifrån, från USA självt. Polarisering, institutionell försvagning och rättsliga slitningar påverkar även det finansiella förtroendet, säger Carla Norrlöf.
Hon framhåller att dollarn också är ett geopolitiskt verktyg – inte minst synligt i sanktioner och internationella förhandlingar.
– Det är ett billigare och ofta mer effektivt sätt för USA att utöva makt än militär intervention.

I sina krönikor kommer Carla Norrlöf att sätta fokus på samspelet mellan ekonomi och säkerhet – med USA som utgångspunkt, men med global räckvidd.
– Jag vill belysa bredare förändringar i världspolitiken: hur beroenden ser ut, vem som formar regelverken, och vilka idéer som legitimerar stormakters agerande.
Vad håller ihop den liberala världsordningen?
Carla Norrlöf forskar även om hur USA:s militära makt uppfattas internationellt, i ett AI-projekt som analyserar medieartiklar och expertopinioner. Samtidigt undersöker hon hur växande inkomstklyftor påverkar den liberala världsordningens stabilitet.
– I min forskning finns alltid ett intresse för asymmetrier, både ekonomiska och säkerhetspolitiska.
Jag vill förstå hur makt faktiskt fungerar.
Carla Norrlöf är bosatt i Toronto men tillbringar mycket tid i Washington – och sommartid i Sverige, Schweiz och Spanien. Publicerad av både Cambridge, Oxford och MIT Press, och verksam i flera vetenskapliga redaktioner, är hon väl förankrad i det internationella samtalet.
– Jag kommer att skriva om hur stormakter utövar inflytande genom ekonomiska medel, militär kapacitet, teknik och institutionellt engagemang – och genom de idéer och föreställningar som legitimerar deras globala roll. Även om texterna ofta tar sin utgångspunkt i USA är ambitionen att belysa bredare förändringar i världspolitiken, med ekonomi och säkerhet som genomgående teman.
Norrlöf följer stormakternas fotspår
Med Carla Norrlöf får Finansmagasinet en krönikör som placerar det finansiella nyhetsflödet i ett större geopolitiskt sammanhang – och som gör det med vetenskaplig skärpa och internationell utblick.
– USA:s roll i världen är mer eller mindre i gungning just nu. Det är en avgörande period, och därför är det viktigt att förstå hur stormakters makt verkligen fungerar.
Följ taggar
