Chefsstrategen: Det kan begränsa Trump
Hur kommer ekonomin påverkas av Donald Trumps återkomst till Vita huset?
I ett nytt avsnitt av Världsekonomin diskuterar Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén och EFN:s programledare Katrine Kielos effekterna av valresultatet.
– Det är inte riktigt samma frihetsgrad i termer av ekonomi, säger Claes Måhlén om Trumps möjligheter.
Inför valet rapporterades det som att det skulle bli ett tajt race och att det skulle ta ta lång tid att avgöra vem som fick knipa makten i USA.
Men redan på morgonen svensk tid kunde Fox News som första mediehus deklarera Trump som vinnare.
Och segern blev övertygande. Men hur kommer hans återkomst till Vita huset påverka ekonomin? Och hur ser hans utsikter ut?
Det ämnet tar EFN:s programledare Katrine Kielos och Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén upp i veckans avsnitt av Världsekonomin.
I programmet så pratar de om att Trump har helt andra utsikter nu, jämfört med när han blev president 2016.
– Han kommer bli president i ett läge där vi har ett stort landkring på europeisk mark, säger Katrine Kielos.
– Det är en värld där Rysslands president upprepande gånger har hotat att använda kärnvapen. Det är läge där kriget i Gaza redan, i civila termer, är ett av de dödligaste konflikterna under 2000-talet och riskerar att eskalera till ett direktkrig mellan Iran och Israel. Det är en värld där Nordkorea, enligt en del analytiker, rustas för krig.
Claes Måhlén poängterar att Trump kommer nu att bli president med ännu mer stöd än förra gången.
– Väljarna vill absolut ha Donald Trump i det här valet. Det är tydligt. Det tror jag kommer påverka hans ställning inom det Republikanska partiet.
Men samtidigt är han också mer begränsad nu, jämfört med 2016, sett till ekonomin.
– Det gäller framför allt inflationsutsikterna. Inflationen är trots allt inte besegrad i USA. USA har inte sett inflation på två procent som vi har gjort i Sverige. Fed vill se mer inflationsnedgång för att fortsätta sänka räntorna. Och sen är det det här med statsskulden och underskottet. Marknaden är mer på hugget nu, säger Claes Måhlén.
Dyra räntekostnader
När Trump blev invald förra gången, 2016, såg det ekonomiska läget helt annorlunda ut.
– Det var ju jättelåga räntor 2016. Nu är det så att USA betalar mer i räntekostnader än i försvarsutgifter i budgeten, säger Claes Måhlén.
– Det är både så att han har mer möjligheter delvis för att han har en maktposition som jag tror kommer vara väldigt stark. Men det är inte riktigt samma frihetsgrad i termer av ekonomi.