Danske Bank ändrar prognos – ser två höjningar i år
Danske Bank ändrar sin prognos för Riksbanken, och tar bort majhöjningen. De ser nu höjningar endast i juni och augusti, till 2,25 procent.
Det skriver de i ett marknadsbrev på fredagen.
Mot bakgrund av de senaste kommentarerna från ECB-ledamöter har de justerat sin prognos för ECB och förväntar sig nu två räntehöjningar i juni och augusti (tidigare april och juni).
Deras prognos för tidpunkten för en räntehöjning från Riksbanken i maj var i stor utsträckning beroende av att ECB höjde räntan i april.
Dessutom ger den lägre än väntade inflationssiffran för mars Riksbanken utrymme att invänta mer data. Även svensk ekonomisk aktivitet har nyligen överraskat på nedsidan.
"Därför tar vi bort vår förväntan om en höjning i maj och förväntar oss nu två höjningar i juni och augusti (till 2,25 %) som vårt huvudscenario", skriver Danske Bank.
Betonar osäkerhet i prognos
Men de betonar osäkerheten i prognosen, som i hög grad är beroende av utvecklingen i Mellanöstern och den relaterade breda osäkerheten kring leveranskedjor, vilket kan utlösa både mer hökaktiga och mer duvaktiga reaktioner jämfört med huvudscenariot.
Osäkerheten kring utvecklingen i Mellanöstern och trafiken genom Hormuzsundet står i centrum, och osäkerheten kopplad till geopolitiska händelser. Det kan illustreras av prediktionsmarknadernas (Polymarket) sannolikhet för normaliserad trafik genom Hormuzsundet i slutet av maj, som har uppvisat stora svängningar både upp och ner under april.
Även om sannolikheten på 60 procent kanske bör tas med en nypa salt, antyder den ändå att det finns en betydande risk att trafiken inte har normaliserats då, vilket sannolikt skulle bero på att konflikten drar ut på tiden och får större effekter på störningar i leveranskedjorna.
Bunge: ”Utesluter inget av alternativen”
Noterbart är även att Aino Bunge i ett nyligen hållet tal sade att utvecklingen ”kan leda till behov av antingen en högre eller en lägre styrränta än i vårt huvudscenario och jag utesluter inget av alternativen”. En rimlig bedömning givet det nuvarande läget, men det kan också ses som en signal om att Riksbanken för närvarande inte har tillräckligt underlag för att agera.
Per Jansson sade i ett annat tal att effekterna av sänkt moms på livsmedel (nedåt) och högre energipriser (uppåt) är något som penningpolitiken bör försöka se igenom, men att ”situationen i Mellanöstern skapar betydande osäkerhet, och vi behöver vara vaksamma på eventuella spridningseffekter, särskilt från uppgången i energipriser.”