Danske bank går mot strömmen – tror på räntehöjning

Svensk ekonomi växer snabbare än väntat, men storbankerna står avvaktande i sina prognoser – med ett undantag.
Danske Bank spår en räntehöjning redan i slutet av 2026.
– Vi ser ett högre underliggande pristryck, säger Danske Banks chefsekonom Susanne Spector.

Susanne Spector om Danske Banks nya ränteprognos.
Susanne Spector är chefsekonom på Danske Bank. Foto: Pressbild / TT Nyhetsbyrån
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

De ekonomiska hjulen i Sverige har börjat rulla i snabbare takt än väntat. Tillväxtsiffrorna för tredje kvartalet överraskade positivt, med en ökning på 2,6 procent jämfört med samma period föregående år – den högsta tillväxttakten på över två år.

Trots detta ligger de flesta storbankernas prognoser fast. Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken räknar fortfarande med att nästa räntehöjning kommer först under 2027.

– Givet att konjunkturen tar fart och utvecklas starkare än förväntat, bör Riksbanken lämna räntan oförändrad, sade Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till EFN föregående vecka.

Under morgonen reviderade dock Danske bank sin prognos. De spår nu en räntehöjning med 25 punkter redan i slutet av 2026, till nivån 2 procent, och därefter ytterligare en höjning i början av 2027 till 2,25 procent.

– Vi ligger högre i vår inflationsprognos, och ser ett högre underliggande pristryck, säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank.

Slopad matmoms förvirrar

Även om banken har sänkt inflationsprognosen till 1,6 procent för 2026 menar Susanne Spector att nedgången till stor del beror på den tillfälligt slopade matmomsen. Den underliggande, justerade inflationen väntas däremot landa runt 2,2 procent.

Det står i kontrast till Nordeas prognos, som beskriver 2026 som en ”spegelbild” av 2025 med ”låg inflation och hög tillväxt”, enligt Torbjörn Isaksson. Danske Banks Susanne Spector pekar dock på att geopolitiska osäkerheter och handelskonflikter fortfarande ligger kvar. Samtidigt förväntas de nominella lönerna stiga och ytterligare bidra till att driva upp priserna.

– Vi bedömer att lönerna ökar med runt 3,5 procent vilket innebär ett högre kostnadstryck än under perioden med låg inflation. I takt med att efterfrågan växlar upp blir det lättare för företag att också föra över de kostnadsökningar som de tidigare har mött.

”Inflationen är det svåra”

Eftersom BNP-siffran för tredje kvartalet överraskade på uppsidan bedömer Susanne Spector att de finanspolitiska stimulanserna riskerar att bli överdrivna. Regeringens budget för 2026 innehåller satsningar på 80 miljarder kronor för att stärka konjunkturen, varav huvuddelen riktas mot hushållen.

För den belånade bostadsägaren kan en eventuell höjd styrränta ändå vara oroande.

– Ibland tror jag att Stockholmare, som ofta är belånade, tror att räntor är det tuffa. Men för de allra flesta är inflationen det svåra. Framför allt hyreshöjningar och matpriser har slagit mot hushåll med lägre inkomster, säger Susanne Spector, och tillägger:

– Men man ska komma ihåg att räntan i vår prognos höjs för att den ekonomiska situationen blir betydligt bättre, även för högt belånade hushåll.

Följ taggar

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Nytt nummer ute varje vecka

Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader!

Ett helt magasin varje vecka fullspäckat med unika aktiecase, intervjuer med näringslivets mest spännande människor, reportage från platser som styr marknaden, livsstil och vetenskap.

Skaffa din prenumeration idag!

Nästa Artikel
;