Krönika

Katrine Kielos: Därför agerade Jensen Huang som han gjorde

Skandalen kring Nvidias grundare väcker en större fråga: Varför fattar intelligenta och framgångsrika ledare ibland så katastrofalt dåliga beslut? Det så kallade ”Batsebasyndromet” visar hur framgången själv kan bli en risk för aktieägarna.
Jensen Huangs utomäktenskapliga affärer kostade inte bara hans avgång – Nvidia förlorade omkring 575 miljarder dollar i börsvärde under veckan som följde på avslöjandena. Foto: Lisa Mattisson
Hämta EFN:s app för iOS och AndroidGratis för iOS och Android: nyheter, analyser, börs, video, podd. Ladda ner gratis

Varför gör smarta människor dumma grejer? Frågan har aktualiserats i samband med Jensen Huangs avgång som vd för chiptillverkaren Nvidia, efter avslöjanden om utomäktenskapliga affärer. Den mest komprometterande var med Alice Huang, som påstås ha agerat – inte som förälskad kvinna – utan som agent för Folkrepubliken Kina.

(Vilket Peking förnekar.)

Nvidia förlorade omkring 575 miljarder dollar i börsvärde under veckan som följde på avslöjandena. Som Wall Street Journal konstaterade är detta ”lika mycket en bolagsstyrningsskandal som en spionhistoria”.

Just därför är det så problematiskt att Jensen Huangs agerande i den breda debatten har framställts som en nästintill oundviklig konsekvens av manlig sexualitet. ”Detta är vad män med makt gör”, har varit tonen i skämt och poddar. ”Nvidia investerade 4 miljoner dollar per år i Jensen Huangs personliga säkerhet och så går han och har sex med en (påstådd) kinesisk spion …” suckade Wall Street-nyhetsbrevet Short Squeeze uppgivet till.

Men att förklara en företagsledares beteende med testosteron är ett bekvämt sätt att slippa diskutera till exempel styrelsens ansvar.

Det finns för det första många män med makt som inte agerar på det här sättet. För det andra har kvinnor med makt genom historien också betett sig. Låt oss i dessa sammanhang aldrig glömma Katarina den stora av Ryssland som gav flera av sina älskare framträdande politiska positioner och lät tillverka en replika av porslin av sin stora kärleks stora … ja ni fattar …

Hur som helst! Det finns definitivt saker som en styrelse kan göra för att minska den här typen av risker. Ett första steg vore att läsa artikeln av forskarna i organisation, Dean C. Ludwig och Clinton O. Longenecker, publicerad i Journal of Business Ethics 1993 där de introducerar det så kallade ”Batsebasyndromet”.

Låt oss nu rekapitulera Bibeln. Kung David var alltså Israels hjältekonung. Han som i sin ungdom hade besegrat jätten Goliat och sedan enat riket. När historien om Batseba utspelar sig är David en av sin tids mäktigaste män.

Det är då, vilket Leonard Cohen sjunger om i Hallelujah, som David en kväll från taket till sitt palats får syn på den vackra Batseba när hon badar. David vill ha Batseba.

Men Batseba visar sig vara gift med Uria – en av Davids främsta krigare. David låter ändå hämta Batseba till sitt palats och gör henne gravid.

Härifrån blir allt en enda röra.

En äldre man i hatt och randig kostym sjunger i en mikrofon på en scen. Bakom honom syns en gitarrist.
Leonard Cohen berättar historien om Batseba i låten Hallelujah. Foto: TT

För att dölja vad han gjort hittar David på en förevändning för att kalla hem Batsebas man. Han hoppas på att Uria efter flera månader i fält ska tillbringa natten med sin hustru och därmed kunna pekas ut som far till barnet. Men Uria tycker att det är fel att njuta av sex medan hans kamrater fortfarande befinner sig i strid. David övergår då till att i stället försöka supa Uria full.

Inte heller det fungerar. Killen vägrar ligga med sin fru. David beordrar till slut sin överbefälhavare att placera Uria längst fram i linjen och dra tillbaka de andra soldaterna. Uria lämnas att dö och David gifter sig med Batseba.

Kungen tycks ha kommit undan med allt.

Problemet är att Gud inte är lika imponerad. Han skickar profeten Natan och David konfronteras med sina handlingar. 575 miljarder dollar i börsvärde utraderas på en vecka, eller ja, den bibliska motsvarigheten till detta inträffar.

Vilket osökt för oss in på frågan: Hur borde styrelsen agerat?

”Hur kunde David, en god, begåvad och framgångsrik ledare, hamna i denna nedåtgående spiral av alltmer katastrofala beslut?” frågade sig forskarna Dean C. Ludwig och Clinton O. Longenecker 1993. De identifierar fyra mekanismer i det så kallade ”Batsebasyndromet”.

Det första varningstecknet, skriver de, är när ledaren i ett framgångsrikt företag börjar tappa fokus på sina egentliga uppgifter. Varför var kungen inte ute i fält? Varför satt han över huvud taget på palatsets tak? ”Davids militära segrar verkar ha gjort att han inte längre såg något behov av att kontinuerligt ompröva sin strategi utan lät sina befälhavare sköta krigföringen”, skriver forskarna. Dåligt tecken!

Den andra mekanismen är att framgång ger en ledare tillgång till människor och möjligheter som vanliga dödliga inte har. Det var Davids privilegierade position högt uppe på palatsets tak som gjorde att han kunde se Batseba naken. En man på marknivå hade behövt klättra över en mur eller på annat sätt aktivt anstränga sig för att se vad som, i det här fallet, bara råkade hamna i kungens synfält.

Den tredje mekanismen som organisationsforskarna identifierar är att du som ledare nästan per automatik får kontroll över stora resurser. Du kan lätt frestas att använda dessa för att tillfredsställa privata behov (beordra tjänarna att föra Batseba till palatset!) eller sopa misstag under mattan. Det senare är nästan farligare.

Som framgångsrik företagsledare är du van vid att ha människor omkring dig som löser problem. Du har byggt upp en kompetent och lojal organisation, det är en av anledningarna till att du är framgångsrik. Men nu mobiliserar du plötsligt denna kompetenta organisation till att mörklägga dina privata fuckups. Jurister, kommunikationschefer och andra dras in. Vad som började som ett privat misstag växer till en kris för hela företaget. Du blir kung David som använder sin militära befälsordning för att göra sig av med Batsebas man.

Den fjärde mekanismen är att en smart och framgångsrik företagsledare lätt kan börja tro att hon eller han kan kontrollera konsekvenserna av nästan allt. Har du gång på gång, under alla 33 år som du byggde upp Nvidia, löst till synes omöjliga problem kan du till slut börja tro att det inte finns några problem du inte kan lösa. Inte ens de som du själv har skapat.

Framför allt måste styrelser förstå att även mycket framgångsrika ledare behöver både stöd och kontroll

Vad ska då styrelser göra? Dean C. Ludwig och Clinton O. Longenecker menar att de måste ta ett större ansvar för sin vd:s psykologiska balans. De föreslår bland annat regelbundna samtal med terapeuter. Denna yrkeskår ringer man ju ofta när det är kris. Men vad forskarna här pekar på är att behovet faktiskt kan vara större just när det går extremt bra. Det är då den här typen av risker för oetiskt sexuellt eller finansiellt beteende verkar uppkomma. De lyfter också behovet av tydliga etiska regler och oberoende funktioner dit anställda kan vända sig om de upptäcker missförhållanden.

Framför allt måste styrelser förstå att även mycket framgångsrika ledare behöver både stöd och kontroll.

Ja, kanske rentav mer än andra.

Nästa gång en styrelse ser sin vd stå högst upp på palatsets tak blickande ut över allt han har åstadkommit kan det med andra ord vara läge att skicka upp en psykolog.

Innan David får syn på Batseba.

Katrine Kielos

Författaren och journalisten Katrine Kielos har vunnit en rad internationella priser. Hennes böcker har översatts till 20 språk. Hon leder podden Världsekonomin, är en del av EFN:s vetenskapsredaktion och skriver krönikor i Finansmagasinet – varje vecka.

Katrine Kielos

Nästa Artikel