Därför är insiderbrott svåra att utreda: ”Vanligt att man släpps”

Günther Mårder har lämnat flera styrelser på grund av misstankarna om grovt insiderbrott. Tidigare i dag meddelades att han begär utträde ur Amidos styrelse, den enda börsstyrelse som han satt kvar i. Han sitter nu häktad efter att ha fått sin överklagan avslagen på måndagen. Han förnekar brott.

Men enligt advokat Viktor Carlberg är mål om insiderbrott generellt besvärliga för en åklagare. Bland annat präglas de av ett svårt bevisläge – och tidiga frihetsberövanden av misstänkta.

Särskild lagstiftning

– Ett tydligt exempel är Fortnoxrättegången då misstänkta frihetsberövades i en hel månad. Men det slutade med att hovrätten ändrade tingsrättens fällande dom och friade, säger Viktor Carlberg, advokat på Severin Advokater och före detta specialiståklagare, grova brott.

Ett annat högprofilerat fall är då Sigmagrundaren Dan Olofsson friades av hovrätten, efter att ha fällts i tingsrätten, i samband med en fastighetsaffär. I samma mål frikändes också den skånska näringslivstoppen Percy Nilsson som enligt åtalet mottagit kurspåverkande information på otillåtet vis.

Lagstiftningen kopplad till otillåten insiderhandel har vissa särdrag. Bland annat bedöms risken för att misstänkta ska påverka vittnen eller förstöra bevis, så kallad kollusionsfara, som förhållandevis stor. Kollusionsfara är dessutom en grund för frihetsberövande också vid misstankar om brott av normalgraden, inte enbart gällande grovt brott vilket är det vanliga.

– När risken för kollusion inte längre föreligger är det vanligt att man släpps igen. En annan faktor är att grovt brott avseende ekonomisk brottslighet generellt kopplas till summan fem prisbasbelopp. Men då det gäller insiderhandel kan det bedömas som ett grovt brott också på grund av en misstänkts ställning i bolaget.

Svårtolkade regler

Förutsättningen för att insiderbrott ska ha genomförts är att någon utnyttjat icke-offentlig information för att tjäna pengar på värdepappersmarknaden. Men brottet förutsätter inte att en uppgiftslämnare identifieras. Sammantaget rör det sig ofta om svårtolkade regler som det är svårt att bevisa att någon brutit mot.

Samtidigt har lagändringar införts som gör det lättare för polis och åklagare att utreda insiderbrott. Tidigare fanns ett beslagsförbud som innebar att meddelanden, som sms och mejl, från närstående till en misstänkt inte fick användas som bevis i en rättegång.

– Ett ovanligt undantag från den fria bevisprövningen, men detta beslagsförbud hävdes för ett par år sedan. Nu är det lättare utredningsmässigt att kartlägga och säkra bevis i datorer och telefoner.

Starten är ofta tips till Ekobrottsmyndigheten, anmälningar från börsens egna kontrollinstanser till Finanspolisen och onormal aktiehandel som inte kan förklaras av en vinstvarning eller omvänd vinstvarning. Polis och åklagare tittar på hur och vilka som har handlat och jämför med Finansinspektionens insynsregister.

– Allt lämnar ju spår i aktiekursen, förutom handel genom dark pools. Det är inte olagligt och något stora aktörer gör som bekant för att inte skapa volatilitet på marknaden.

MAR, EU-parlamentets förordnande om marknadsmissbruk, gäller i hela EU förutom nationella lagar. Dessutom kan enskilda bolag gå längre än vad som krävs och besluta om strängare interna regler.

– Sammantaget såg vi en kraftig ökning av antalet anmälningar och lagföranden under 2025. Det kan bero på att brottsligheten har ökat, eller att myndigheterna har blivit bättre på att fånga upp den, säger Viktor Carlberg.