Därför har priset på diamanter rasat
Samtidigt som priset på aktier, guld och krypto slagit rekord i höst har diamantmarknaden gått ned för räkning. Priset har inte varit så här lågt på flera decennier, vilket påverkar flera börsbolag.
Branschjätten De Beers diamantförsäljning förra veckan var den sista för året, av totalt tio stycken, och det visade sig också bli ytterligare en kniv i ryggen på en marknad som inte har mått bra den senaste tiden. Enligt nyhetsbyrån Bloombergs källor försökte De Beers in i det längsta förmå kunderna att acceptera mer flexibla villkor istället för sänkta priser, men det slutade ändå med prissänkningar på rådiamanterna om 10-15 procent.
En historiskt stor sänkning på ett bräde enligt Bloomberg och även den första stora sänkningen i år från De Beers, som ägs av den brittiska börsnoterade gruvjätten Anglo American.
Ett index över prisnivån på diamanter i slutmarknaden visar samtidigt att pandemiåterhämtningen bara blev ett stort hack i en nedåtgående kurva. Diamantpriserna har inte varit så här låga på åtminstone 20 år.
Flera orsaker till prisnedgången
Liksom många andra varor med lite högre prisnivå har diamanter tagit stryk när konsumenter pressats av högre inflation och stigande ränteutgifter efter pandemin. Ovanpå det har efterfrågan på lyxrelaterade artiklar från framför allt kinesiska köpare skakat till den senaste tiden.
En tredje faktor som sätter negativt tryck på priserna är ett växande utbud av så kallade labbodlade diamanter. Genom teknik som gör att det går att framställa nya diamanter i labbet istället för att gräva fram dem i otillgängliga gruvor i länder med stundtals ifrågasatta arbetsvillkor blir priset betydligt lägre och spårbarheten högre. Hållbarhet kan därmed stämplas på en ädelsten som annars varit förknippad med motsatsen.
Tillverkningsprocessen, kemisk ångdeponering (CVD), innebär förenklat att lager på lager läggs på en liten kärna i stark hetta tills diamanten har blivit stor nog att börja slipa och behandla. En teknik som känns igen från verktygstillverkare som Sandvik, Seco Tools och Kennametal då det är samma metod som används för att belägga ytan på deras hårdmetallskär.
Ett börsbolag som har satsat på ett genomslag för de labbodlade diamanterna är den danska smyckesjätten Pandora. Hittills i år är segmentet ”Pandora Lab-Grown Diamonds” det snabbast växande med 66 procents uppgång under perioden januari-september. Det är dock en ökning från en låg nivå och segmentet utgör ännu bara 1 procent av den totala omsättningen.
Men även aktörerna i det här segmentet har känt av vad som händer när utbudet ökar kraftigt: brutal prispress. Financial Times rapporterade tidigare i höstas om prisfall på 90-95 procent på de enklare typerna av labbodlade diamanter under det senaste decenniet, mot 25-30 procent för naturliga diamanter i samma kategori.
Storleken har betydelse
Ett svensknoterat bolag med exponering mot marknaden för naturliga diamanter är Lundinbolaget Lucara Diamond. Även de påpekar att labbodlade diamanter är en prispressare i sin senaste rapport, tillsammans med en svag asiatisk marknad, när det kommer till mindre diamanter.
Större stenar har däremot en mer robust efterfrågan och är det något Lucara har visat att de bemästrar så är det att hitta riktiga diamantbumlingar.
Bara under det tredje kvartalet hittade man två diamanter med en karat över 1000, däribland den uppmärksammade stenen på 2 492 karat som togs upp ur Karowegruvan i Botswana i augusti. En av de största som någonsin har hittats.
Även i en marknad som är utsatt för ny konkurrens och hård prispress går det uppenbarligen att göra succé om man har valt rätt nisch och fokuserar på att göra rätt saker. Lucara som har specialiserat sig på att hitta stora diamanter av exceptionell kvalitet har stigit med omkring 40 procent i år på börsen, helt på tvärs med priserna på både naturliga och labbodlade diamanter. Glimrande.