Därför tvärvände KI om räntan: ”Bräckligt”

KI:s decemberprognos stack ut bland prognosmakarna när man tyckte att Riksbanken skulle sänka räntan till 1,50 procent till sommaren. Men då såg inflationsbilden annorlunda ut, vilket är förklaringen till att KI nu ändrar prognosen till att räntan förblir oförändrad på 2,25 procent till åtminstone 2028.

– Det som har hänt är att inflationen i år förväntas bli betydligt högre än vad vi och Riksbanken trodde i december. Det gör att sannolikheten för att Riksbanken ska sänka räntan är väldigt låg med nuvarande information. Samtidigt är konjunkturen bräcklig och utifrån det kanske det hade varit önskvärt med fler räntesänkningar. Men eftersom Riksbanken agerar efter inflationen som just nu stiger, så är det svårt att se att de kommer sänka räntan, säger Albin Kainelainen och fortsätter:

– I december trodde vi att Riksbanken skulle sänka styrräntan tre gånger i år med totalt 75 punkter och att inflationen skulle ligga under 2-procentsmålet i år och nästa. Men nu har inflationen börjat stiga och det tror jag att den kommer fortsätta att göra och toppa i sommar. Även om matpriserna slutar stiga de närmaste månaderna så kommer inflationen drivas upp av korgeffekten som kommer vara hög i sommar.

Hushållen mer pessimistiska

Samtidigt höjer KI BNP-prognosen för 2025 men sänker prognosen för 2026 och lämnar 2027 oförändrad på 2,7 procent. I år väntar sig institutet att Sveriges BNP kommer öka med 1,7 procent från tidigare 1,2. För 2026 spår Ki att BNP kommer växa med 2,9 procent från tidigare 3,1 procent.

– Det sista kvartalet i fjol var mycket starkare än vad vi trodde vilket gör att tillväxten för hela 2025 också blir högre. Men ser man kvartal till kvartal så är vi mer pessimistiska än i december. Någon gång kommer konjunkturen att vända, när det kommer ske är svårt att säga. Men jag ser inte att vi är i en permanent lågkonjunktur. Vår prognos är att vändningen kommer i år men det är också väldigt bräckligt. För att det ska inträffa krävs det att hushållen får råg i ryggen och ökar konsumtionen.

Konjunkturrapporten för mars visar att hushållens konfidensindikator sjönk kraftigt och visar nu på ett betydligt svagare stämningsläge än normalt. Enligt Kainelainen ligger de stigande matpriserna bakom pessimismen.

"Inflationen toppar i sommar"

– Vår hypotes är att ökningen främst beror på att hushållen reagerar väldigt kraftigt på de stigande matpriserna som vi har sett i början på året. Det syntes även 2022-23 när priserna ökade som mest. Den ökningen finns färskt i minnet hos många och då är nog rädslan stor att det kommer bli lika illa igen.

Sett till sektorer skiljer sig stämningsläget åt där handeln och tjänstesektorn blivit mer pessimistiska och byggsektorn istället blivit muntrare.

– Handeln har varit väldigt optimistiska men när de möter kunder som blir mer pessimistiska så är det naturligt att det smittar av sig på handeln också. Byggsektorn som har haft det väldigt tufft är mer optimistiska men där handlar det mer om att det blir bättre än att det blivit bra nu. Även inom sektorn skiljer det sig åt där exempelvis kontorsbyggande är mer positiv än de som är inriktade på bostadssidan.