Det har vi lärt oss av Q2-rapporterna

Inför förra rapportperioden ställde vi oss ett antal frågor. Det var tullarnas påverkan på efterfrågan, konsumentens humör, den starka kronan, räntan och vilka som får tolkningsföreträde.

Denna rapportperiod har valutaeffekterna på många håll varit brutala. Börsbolagen verkar ta det med ro. Och vad ska de göra, förutom möjligen att säkra att intäkter och kostnader matchar varandra? Kanske är det läge att fundera på potentiella vinnare på den stärkta kronan och om den fulla effekten verkligen ännu märks i siffrorna. Stor försäljning i kronor och inköp i dollar är förstås fördelaktigt, vilket gynnar inte minst lågprisked­jor med inköp i dollar och försäljning i kronor.

Tullfrågan – vad vet vi?

Så har vi då blivit klokare i tullfrågan? I alla vd­-ord nämns förstås handelskrig, men påfallande få är konkreta. Inte konstigt – vi vet ju ännu inte var vi hamnar. Hittills tycker vi oss skönja ett mönster där de som hade det knackigt redan före tullarna gärna nämner detta som orsak, även om de direkta konsekvenserna sällan konkretiseras. För dem som det går bra för så är det trots tullarna och annan utmanande makro som de manövrerat skickligt.

Och konsumenten, hur mår hen? En ökad konsumtion har skjutits på framtiden så många gånger att vi tappat räkningen. Men nu har vi halverat räntan och snart kom­ mer lättnader på amorteringskravet i Sverige. Sedan ska man inte glömma bort att det är när börsen tror på en vändning för konsumenten som bolagen kommer bott­na. Även gymkedjorna går bra och påminner oss om att all konsumtion inte är gräsklippare, diskmaskiner eller strumpor.

Räntan och möjlig sektorrotation

Så har vi räntan. Samtliga banker har rapporterat och det har för en gångs skull varit lite blandade resultat – jämfört med förväntan. Handelsbanken var den stora besvikelsen, SEB överraskningen och Swedbank och Nordea någonstans däremellan. Räntan har sjunkit, men bankerna kan som bekant tjäna pengar ändå.

Med en eller flera bankaktier i portföljen får du både en räntehedge och billiga vinstkronor – trots att de gått som tåget inför rapporterna. Det ska däremot inte uteslutas att vi ser en kortsiktig sektorrotation som en följd av de fina kursresorna som bankerna bjudit på nu när räntorna ser ut att sjunka.

Kanske ser vi en början till rotation till verkstad som inte hängt med börsen upp på senare tid och som levererar lite blandade rapporter. Och till fastighetsbolagen, som i alla fall på sektornivå är kvar i sin baksmälla efter slutet på nollräntorna. Sentimentet kring fastighetsaktierna har inte förbättrats. Lite konstigt, kan man tycka, eftersom räntan kommit ned och fastighetsbolagen levererar hyggliga rapporter – dessutom tullfritt.

Någon botten i fordonsbranschen går ännu inte att utläsa. Efterfrågan från byggbranschen är fortsatt trög. Här är dock aktiekurserna redan rejält nedpressade.

Optimisterna har övertaget

Tolkningsföreträdet då? Nog får vi konstatera att optimisterna verkar haft ett litet övertag hittills. Mer tydligt är att börsen, kanske mer än vanligt, reagerar kraftigt – på sina håll överdrivet – på kvartalsrapporterna. Denna gång har vi sett kraftiga rörelser i många av våra största börsbolag.

Att omvärlden är osäker är inget nytt och dessutom lika säkert som att det alltid är den kommande rapportperioden som är den mest intressanta.

Börsen verkar kunna leva med den här osäkerheten, med tanke på kurserna. Således har frågetecknen ännu inte rätats ut – gör de någonsin det? – men för stunden drar vi i alla fall en lättnadens suck.