Dolda hoten mot gränshandeln: ”Vi har inte något svar"

Bil efter bil rullar upp på parkeringen. En silvrig bil med svensk registreringsskylt hittar en parkeringsplats. Men den är ensam, samtliga andra bilar har norska skyltar.

Alla besökare går in och handlar på Norges största köpcentrum – som dock ligger i Strömstads kommun. Nordby shoppingcenter omsätter uppemot 5 miljarder om året, vilket nästan uteslutande är pengar från norrmän. Inget annat köpcentrum, inte ens i centrala Oslo, kan mäta sig med den siffran.

Den svensk-norska gränshandeln är en stor miljardindustri. På platser, ofta utanför städer, dyker de stora handelsplatserna upp bland åkermark och skog.

Gränshandeln mellan Sverige och Norge bygger på en gammal sanning: det är billigare att handla i Sverige. Men den svenska kronan har nyligen stärkts mot den norska, till nivåer som vi inte har sett på länge.

Det gör det dyrare för norrmän att fylla bilen med läsk, godis och tobak på andra sidan gränsen.

Frågan är bara: Räcker det för att slå undan benen på gränshandlare?

Ståle Løvheim har varit centerchef för Nordby shoppingcenter sedan det öppnade 2004. Redan efter två år – när det visade sig vilket stort intresse det fanns – expanderade centrumet.

– Det har varit ett äventyr, säger han.

Från fönstret på hans kontor ser man den enorma parkeringen med plats för nästan 4 000 bilar. En yta som är redo att ta emot anstormningen från gränsen, som är tio minuter bort.

Med sin geografiska placering har Nordby hela Østfold fylke – med sina cirka 300 000 invånare – som upptagningsområde, samtidigt som Oslo ligger nära nog för en shoppingtur.

Kända ägare av köpcentret

För den som känner till gränshandeln är ägarna av köpcentret välkända: bröderna Orvelin och Olav Thon-gruppen. Två aktörer med omfattande affärsverksamhet i gränsområdena.

Den tidigare fastighetskungen Olav Thon gick bort i höstas, 101 år gammal, och det var egentligen en slump att hans koncern hoppade på Nordbytåget.

Samma år som köpcentret öppnade behövde fastigheten en vattenledning och den behövde dras genom den kände norske affärsmannens sommarstugeområde. En förfrågan som ledde till att även han investerade i handelsplatsen.

Det visade sig vara ett bra val. Köpcentrumet genererar stora pengar i omsättning, och det finns utrymme för ytterligare expansion.

Men trots det är det ingen som rusar för att investera, enligt Ståle Løvheim.

– Jag tror att alla sitter och funderar lite på nu vad man ska göra, man är lite försiktig, säger han.

Orsaken är inte enkom kronkursen. Enligt Ståle Løvheim påverkar den marginellt. Trots valutarallyt slog påsken alla rekord på Nordby, med 175 miljoner kronor i omsättning under påskveckan.

– Det kan vara så att det blir tuffare för enskilda butiker, det är möjligt, säger han, men stannar där.

Så länge det är billigare att handla i Sverige än i Norge finns inga bekymmer, påpekar han. För att kronkursen ska kasta om det faktumet behövs större rörelser.

– Vad ska jag säga? Ett paket bacon kostar tre gånger så mycket i Norge som i Sverige. Det spelar ingen roll om kurserna skulle gå 10 procent åt det ena eller andra hållet.

Det finns andra faktorer som kan få investerare att bli försiktiga, menar Ståle Løvheim och blickar tillbaka på hur det såg ut under pandemin.

Därför har svenska kronan stärkts

Men skillnaderna mellan kurserna går inte att se förbi. Sedan framför allt årsskiftet har den svenska kronan stärkts mot flera andra valutor, som mot dollar, pund och euro.

Mot den norska kronan har den svenska stärkts med cirka 5 procent. Senast den norska kronkursen stod i samma nivå som nu var i inledningen av pandemin.

– Men ser man historiskt är det inte så många gånger som den norska kronan varit så pass svag mot den svenska som den är nu, säger SEB:s valutastrateg Amanda Sundström.

Hon säger att valutakurserna speglar de ekonomiska förhållandena mellan länderna.

– Det handlar om att oljepriset har fallit sedan början av året. Det priset hänger tätt ihop med den norska ekonomin. När oljepriset faller, då försvagas norska kronan.

Det är en av anledningarna, enligt Amanda Sundström. En annan handlar om en tro på Sverige.

– Det spekuleras mycket om att den svenska ekonomin ska gå rätt starkt framöver. Det är en tuff tid som ligger bakom oss, men nu ska ekonomin ta fart igen. Alla satsningar som ska göras på försvar och infrastruktur i både Sverige och Europa gagnar den svenska ekonomin.

Därför är den svenska kronan, som fortsatt anses relativt billig, högintressant för investerare, förklarar hon.

Men samtidigt som den svenska kronans utveckling är att ha i beaktning, finns det också en annan, mer påtaglig påminnelse om osäkerhet för gränshandeln. Den dramatiska nedstängningen under pandemin.

Här i Gränshandelssverige är de minnena ständigt närvarande. Oron för förändringar i den nivån är större än den för svenska kronans utveckling.

– Under pandemin lärde man sig något nytt, att man kunde stänga gränser. Det var som en mur, säger Ståle Løvheim.

När det inte längre gick att ta sig till Sverige i spåren av smittspridningen rasade försäljningssiffrorna i gränshandeln över en natt. Ståle Løvheim som själv bor i Norge fick varje dag köra till Nordby (vilket var tillåtet för pendlare) som hade förvandlats till en spökstad.

– Alla konstigheter då skulle man kunna skriva en bok om. Norska myndigheter upplevdes som dumma på riktigt. Man ville säkert göra något bra, men ...

Här glömmer ingen hur illa det kan bli.

Sveriges största Systembolag

I tätorten Strömstad bor runt 8 000 invånare. Men handelsplatserna i staden är byggda för fler än så. Med 20 minuter till gränsen blir Strömstad en av de städer som ligger närmast Norge.

Strax norr om centrala staden ligger två stora köpcentrum jämte varandra: Strömstad köpcentrum och Strömstad shoppingcenter.

Det förstnämnda ägs av samma bekanta konstellation i Olav Thon-gruppen och bröderna Orvelin, medan den sistnämnda kontrolleras av det svenska bolaget BT Property Strömstad AB, vilket de tre norska bolagen Fram Eiendom, Lani Invest och Bunde Eiendom, står bakom.

På platsen finns det som kanske får många norrmän att ta sig just hit för att gränshandla. Sveriges största Systembolag, både till yta och omsättning, hittas här.

Det blir tydligt när man kliver in genom dörrarna. Trots att det sägs vara lågsäsong påminner besökstrycket om ett Systembolag i centrala Stockholm en fredag eftermiddag.

Alexander Johansson har varit butikschef i Strömstad i 13 år.

– Jag skulle säga att trycket nu är tillbaka på ungefär samma nivå som innan pandemin.

Utbudet skiljer sig

Trots att det är identiskt med andra Systembolag, förutom att de har runt en miljon besökare om året, finns det detaljer som skiljer Strömstadsbutiken mot andra. Utbudet på konjak kontra whisky är en.

– Vi har andra artiklar gentemot vad som vanligtvis finns, svenskar i allmänhet köper mer whisky medan norrmän är mer intresserade av konjak. En sådan skillnad finns, men varför det ser ut så får ni fråga någon annan, säger han och skrattar.

Alkohol är klart dyrare i Norge än i Sverige, vilket gör besöken lukrativa för norrmännen, vilket inte kronrallyt berör, enligt Alexander Johansson.

– Vi märker inte av det alls i någon utsträckning, säger han.

Siffrorna visar: Studsat tillbaka

Under pandemin blev städerna längs med gränsen mer tomma och stängda än andra. Det är tydligt varför. Under pandemin minskade omsättningen i detaljvaruhandeln i gränskommunerna med cirka 7 miljarder kronor på ett år, enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

Men gränshandeln har nu återhämtat sig, enligt statistik från både SCB och Norges motsvarighet till SCB, SBB.

Under 2024 handlade norrmännen för cirka 11 miljarder norska kronor i gränshandeln, vilket är ett förhållandevis högt tal, och den ekonomiska situationen ser annorlunda ut nu jämfört med innan pandemin.

Sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina i februari 2022 har vi präglats av stigande räntor och en ökande inflation. Något som i allra högsta grad påverkat matpriserna. Enligt siffror från EU har priserna sedan dess ökat med 29 procent i Sverige och 23 procent i Norge.

Det finns därför många faktorer som påverkar gränshandelns utveckling. Men rekordpåsken, tillsammans med att handelsbeloppet ökade med 18 procent under det fjärde kvartalet 2024, skvallrar om att gränshandeln står stark.

SEB:s valutastrateg Amanda Sundström delar gränshandlarnas bild att kronkursen nu mest kan stå för ett litet hack i kurvan.

– Många varor kostar mycket mer i Norge. Enskilda varor kan ju bli billigare, men inte en hel matkasse Dessutom är skillnaderna på drivmedelspriserna stora mellan Norge och Sverige i dagsläget – cirka fem svenska kronor per liter – vilket lockar norrmännen österut.

Centerhefen: "Handlar om en handelstrend"

Mia Danielsson kliver ut ur glashissen i Strömstad shoppingcenter. Hon är centerchef för byggnaden och säger att de sett rekord de senare månaderna och inte en valutapåverkan.

– Det här handlar om en handelstrend som alltid har funnits. Det är inget som avslutas. Det här något som sitter i ryggmärgen hos många norska medborgare.

De senaste åren har stora förändringar gjorts på Strömstad shoppingcenter. Redan innan pandemin bestämde man sig för att göra om konceptet. I stället för bara rikta in sig mot norska kunder skulle man även locka de svenska. När gränserna stängdes 2020 blev det genast aktuellt.

Något som i dag burit frukt. Hälften av kunderna är numera svenskar som tillsammans med norrmännen gärna spenderar sina pengar inne i det stora shoppingcentret.

– Det är verkligen speciellt att driva en verksamhet här i Strömstad. Jag har varit med och drivit butiker i över 20 år och det är stor skillnad om du bara åker över kommungränsen, säger Mia Danielsson och fortsätter:

– Vi är en liten kommun på 13 500 invånare – men ett utbud av matbutiker i storstadsklass, med en årlig omsättning på flera miljarder.

Fått mer uppmärksamhet

Framöver är målet att Strömstad shoppingcenter ska ha en omsättning på minst en halv miljard om året. Prognoserna för i år ligger strax under den siffran. Mia Danielsson ser inga direkta orosmoment framåt, men har noterat vissa skillnader sedan pandemin.

– Jag tycker att den norska kunden har blivit lite mer kostnadsmedveten.

Gränshandeln har dessutom fått extra mycket uppmärksamhet nu, jämfört med hur det såg ut före pandemin, enligt Mia Danielsson.

Enligt henne kan det göra att de som vill etablera sig tar längre tid på sig och utvärderar marknaden mer noggrant innan de fattar beslut.

– Då måste man visa att siffrorna talar sitt tydliga språk och att vi har kommit tillbaka.

Oron hos handlarna

Ståle Løvheim ute i Nordby shoppingcenter har samma tankegångar.

– Man stängde ner allt i en värld och öppnade i en annan, säger han.

Innan pandemin var den största huvudbryt vilket väder sommaren skulle bjuda på, berättar han. Om det blev en vädermässigt strålande sommar skulle intäkterna gå ner, medan gråa och regniga sommarmånader skulle innebära besöksrekord.

I dag är vetskapen om att det finns yttre omständigheter som kan slå undan benen för handeln något man måste förbereda sig för. Han menar att både investerare och kunder har blivit mer ängsliga.

– Världen har blivit en mer orolig plats att vara på. Vi har lärt oss att det finns saker och ting utanför handeln som man borde oroa sig för – sådant som vi inte har något svar på. Om Sverige byter ut kronan mot euro, om kronkursen tar ett steg till eller om norska avgifter förändras – vad skulle det betyda?