Dollarn passerar milstolpe – guldet fortsätter falla: ”Misslyckas”

Sedan den 27 februari, dagen innan USA och Israel inledde anfallen mot Iran, har dollarn stärkts med 2,6 procent gentemot ett urval av andra valutor (se faktaruta).

Under fredagskvällen passerades milstolpesnivån 100, som också utgör basvärdet för indexet sedan det etablerades 1973.

Guldet – sett som en tillflyktsort vid geopolitisk oro – har under samma period tappat närmare 4 procent av sitt värde.

Föga överraskande är det de skenande energipriserna – oljan handlas precis som guldet i dollar – som driver utvecklingen, skriver Barron's.

”För valutamarknaden ser det här ut som en berättelse om de som har och inte har när det gäller energioberoende. Dollarn framstår som den bästa valutan att dra nytta av under den här energichocken ... men andra stora naturgasexportörer som Australien och Norge har också fått se sina valutor överprestera”, skrev ING-analytikern Chris Turner den 3 mars.

”Guldet misslyckas fortsatt”

Prisutvecklingen för guld förvånar desto mer.

”Guldet misslyckas fortsatt med att gynnas av den geopolitiska krisen”, skriver Barbara Lambrecht vid Commerzbank på fredagen, då priset faller med ytterligare 1,5 procent.

En möjlig förklaring är enligt Barbara Lambrecht ädelmetallens rusning under de senaste åren – med 53 rekordnoteringar under 2025 och ett pris som gick från drygt 2 700 till närmare 4 500 dollar per uns under fjolåret.

”Det är troligt att investerare försöker täcka upp för förluster inom andra tillgångsklasser, då utflöden från guld-ETF:er (börshandlade fonder) har fortsatt på nytt sedan början av mars.”

”Är inte 1970-talet”

Under 1970-talets energikris rusade guldet till rekordnivåer samtidigt som dollarn försvagades.

När krisen bröt ut 1973 hade USA:s oljeimport fördubblats under föregående tre år.

I dag är USA världens största producent och exportör av olja och mindre känsligt för leveransstopp i Mellanöstern.

Charles-Henry Monchau, investeringschef vid Syz Group, pekar enligt CNBC samtidigt på att USA då, till skillnad från i dag, var drabbat av skenande inflation och stagnerande tillväxt till följd av misslyckad penningpolitik.

”Det här är inte 1970-talet, men det kan vara början på något av jämförbar omfattning ... ett ihållande skifte bort från värdepapper till fysiska tillgångar och en omvärderad prissättning, som varit på tiden länge, av den fysiska ekonomi som lägger grunden för allt annat”, skriver han.