Dousa: "Biståndet ska gynna Sverige"
Svenskt bistånd är en fortsatt het fråga. Regeringen har sänkt budgeten och vill att det ska bli mer näringslivsinriktat – det ska även gynna Sverige.
– Inget land har lyfts ur fattigdom endast av bistånd, säger den nya biståndsministern Benjamin Dousa (M) till TT.
Tidöregeringen vill att biståndet inom utvecklingssamarbetet – det vill säga långsiktiga bistånd som inte är akut humanitärt bistånd som katastrofhjälp – ska bli mer näringslivsinriktat.
Den nya biståndsministern Benjamin Dousa (M) påpekar för TT att etablerandet av svenska företag i fattiga länder skapar skatteintäkter, men sprider också svenska värderingar inom företagande.
– Men de tar ju också med sig svenska värderingar, svensk syn på hur man bedriver affärsverksamhet, svensk syn på jämställdhet. Det tror jag också är viktigt, säger han till TT.
Men att det ska gynna Sverige är en del i den nya omläggningen av biståndspolitiken?
– Absolut. Och framför allt gynna mottagarlandet, säger Dousa.
Kritiserad hållning
Hållningen är inte utan opponenter. De som kritiserar linjen menar att biståndspengarna riskerar att gå dit de gör mest nytta för Sverige istället för dit de gör mest nytta för mottagarlandet. Dousa argumenterar att handel, starka institutioner och marknadsekonomi är nycklar för att bekämpa fattigdom. Han nämner Ukraina som ett exempel på de som kommit längst i att kombinera vinning för båda länderna.
– Den kombinationen med Ukraina som mall tror jag man kan duplicera i andra miljöer också.
Efter att Dousa suttit en vecka på posten kom beskedet att biståndet sänks från 56 till 53 miljarder kronor under 2026–2028. Oppositionen och civilsamhället har kritiserat budgetnedskärningen starkt, och pekar på de kriser som präglar världen idag.
Dousa svarar på kritiken med att trycka på att Sverige är och förblir en av världens mest generösa biståndsgivare.
– Vi har inget att skämmas över, säger han till TT.