Driver Nvidias halvledare århundradets bubbla?

När Donald Trump vann valet häromveckan reagerade Xi Jinping och hans krets enligt ryktet ungefär på samma sätt som för åtta år sedan. Resultatet var och är i Beijing en signal om att den amerikanska demokratin befinner sig i djup kris, kanske rentav på sitt yttersta.

I Europas huvudstäder låter det för det mesta likadant, särskilt efter Trumps kaotiska ministerutnämningar i veckan. Jämförelser med romarriket i slutfasen är en självklarhet. 

Det finns en ganska uppenbar paradox här. Medan bedömarna i Bryssel och Beijing bekymrar sig över den politiska utvecklingen i Washington, drar den amerikanska ekonomin ifrån Europa och Kina fullständigt. Så har det nu sett ut i ungefär ett decennium. Produktivitetsutvecklingen är bättre, bnp växer fortare och aktiemarknaderna är i en klass för sig. USA:s sju största noterade företag – samtliga techbolag – är värda mer än börserna i London, Hongkong och Shanghai tillsammans, ett svindlande faktum. 

En viktig förklaring till de skyhöga marknadsvärdena är dominansen inom AI, som har sitt självklara intellektuella centrum i Silicon Valley på den amerikanska västkusten. AI är nyckeln till framtiden, alla tech-chefer vet det. Googles Sundar Pichai hävdar till och med att den artificiella intelligensen är den mest omvälvande tekniken sedan elektriciteten, eller rentav elden. Den kommer helt enkelt att förändra samhället i varje tum – mest hur vi jobbar. 

Datorer som tänker själva kommer att kunna ta fram underlag till jurister och ministrar, ställa diagnoser på patienter, rita hus åt arkitekter samt köra våra bilar och flygplan. Följaktligen kommer produktiviteten och bnp-siffrorna att skjuta i höjden. En 7-procentig ökning över det kommande decenniet är en rimlig förväntning, anser analytiker på Goldman Sachs. 15 procent enbart i USA fram till 2030, tror konsultfirman PWC.  

Techbolagen som lägger enorma belopp på att konstruera och träna upp AI-modellerna som den förestående produktivitetsrevolutionen bygger på kommer då att tjäna miljarder eller mer, liksom förstås även aktieägarna. Mänskligheten går in i en ny och roligare fas, ungefär som under den industriella revolutionen.

Det är förhoppningen. 

Det är också den större förklaringen till att Nvidia, ett företag som tills rätt nyligen tillverkade grafikkort för tv-spel och nästan ingen hade hört talas om, efter en exempellös tvåårig börsresa numera är det högst värderade bolaget i historien, före Apple, Microsoft och Amazon.  

Kvartalsrapporten i veckan befäste den positionen. Intäkterna fördubblades i praktiken, liksom vinsten. 

Det omedelbara skälet är bedövande efterfrågan på Nvidias nya halvledare Blackwell, världens i särklass mest kraftfulla hittills. Köpare är techbolagen som bygger AI-modellerna. Detta är mycket viktigt. Att bygga och träna upp AI-programmen kräver enorma resurser, både i form av data och el. Techbolagen har av den anledningen  investerat i massiva serverhallar som ska bära upp alltsammans, på samma sätt som dagens serverhallar bär upp dagens digitala molntjänster. 

De serverhallarna kommer att förlita sig nästan helt på Blackwell – det finns helt enkelt inget annat tillförlitligt alternativ. 

Med andra ord: Utan Blackwell, ingen AI-revolution.

I varje fall inte under överskådlig framtid.

Men vad händer om man vänder på det? Om ingen AI-revolution… ja, vad händer då med Blackwell, och Nvidia mer generellt? 

Frågan är intressant av två skäl. 

För det första är Nvidia nu så stort att företagets utveckling påverkar i princip varenda person som har pengar på börsen, direkt eller indirekt. Som SvD:s Björn Jeffery tidigare har påpekat finns bolaget nu i alla stora globala indexfonder. Har du ett pensionssparande är du sannolikt exponerad – förmodligen mer än du tror. 

För det andra finns flera saker som pekar på att techbolagen som tänker sig att tälja guld på AI helt enkelt har blivit fartblinda och grovt överskattat den kommersiella potentialen. 

Årets mottagare av Nobelpriset i ekonomi, Daron Acemoglu vid Massachusetts Institute of Technology, bedömde i en studie i våras att endast omkring 5 procent av amerikanska jobb kommer att kunna ersättas eller kraftigt underlättas av AI under det kommande decenniet.

”5 procent gör ingen revolution”, varnade han i en intervju med Bloomberg i somras, och tillade att ”stora summor kommer gå upp i rök”. 

Logiken är ganska enkel: anställda fortsätter att ta fram underlag åt ministrar, läkare fortsätter att ställa diagnoser, arkitekter fortsätter att rita hus och bilister fortsätter att köra sina bilar i ungefär samma omfattning som idag. 

Ett skäl kan vara att folk inte riktigt litar på datorerna, ett annat att jobbet som datorn gör uppfattas som ett slags fusk. Tidningen Economist hänvisade nyligen till intressanta mätningar som visar att många som använder ChatGPT i jobbet gör det i hemlighet, och att användaraktiviteten tenderar att gå ner under skollov.

Den övergripande poängen är att om inte AI-programmen används i den utsträckning som techbolagen räknat med, uteblir Goldman Sachs och PWC:s förutspådda produktivitetsökningar. Framför allt uteblir intäkterna som är tänkta att täcka upp för techbolagens enorma investeringar i serverhallarna som drivs av Blackwellchip.

Det riskerar att leda till ganska förödande börsras – en del finansprofessorer ser tydliga likheter med IT-bubblan i början av 2000-talet. Andra befarar att det kan bli betydligt värre, eftersom summorna denna gång är mycket större.   

Får Acemoglu rätt blir det värst för techbolagen.

Men även Nvidia kommer att drabbas. 

Den här texten är för övrigt skriven av ChatGPT.*

*Nej då, jag bara skojar. Det vore ju fusk.