STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det amerikanska hamnarbetarförbundet International Longshoremen's Association (ILA) hotar utlysa en strejk med potential för mycket stor påverkan på USA:s hamnverksamheter på östkusten och invid Mexikanska golfen, motsvarande 72 procent av landets hamnkapacitet.
Hamnarbetarförbundet kräver bättre arbetsvillkor och högre löner för sina medlemmar, samt "överdriven automation" av hamnar som ILA hävdar dels medför skaderisker, dels hotar arbetstillfällen, löner och i förlängningen det fackliga inflytandet.
Bedömare lyfter nu att strejken kan få allvarliga konsekvenser för den amerikanska ekonomin, dessutom i upptakten av det amerikanska presidentvalet. Hamnarnas kapacitet motsvarar 72 procent av USA:s totala hamnkapacitet.
ILA har löpande hotat med strejk under flera år, men lyckats nå en överenskommelse med arbetsgivarorganisationen United States Maritime Alliance (USMX). De senaste månaderna har dock förhandlingarna gått i stå och ILA har varslat om strejk från och med tisdag den 1 oktober.
Om strejken blir verklighet kommer sannolikt initialt förseningar åsamkas och därefter mer eller mindre totalstopp i hamnverksamheten, vilket i sin tur kommer påverka leveranser av varor och råvaror till företag runt om i landet.
Effekterna av stillastående hamnar, då på västkusten, blev synnerligen kännbara för amerikansk ekonomi under pandemin. Efterfrågeökningen på varor från Kina ledde då till överbelastning i västkustens logistiksystem. Ett liknande stillestånd skulle kunna leda till än värre effekter om det drabbade USA:s öst- och sydkust, där fraktvolymerna är större och skeppsköerna snabbt skulle börja ringla sig långa.
Business Roundtable, som företräder amerikanska bolagsledningar, uttalade sig i frågan under helgen.
"Vi är djupt oroade över den potentiella strejken vid hamnarna på östkusten och vid Mexikanska golfen. En hamnstrejk skulle kosta den amerikanska ekonomin åtskilliga miljarder dollar per dag, vilket skadar amerikanska företag, arbetare och konsumenter över hela landet. Vi uppmanar båda parter att nå en överenskommelse innan måndagskvällens deadline", skrev Business Roundtables vd, Joshua Bolten, i ett pressmeddelande.
USMX har hittills inte gett efter för ILA:s krav och har de senaste dagarna anklagat ILA för förhandlingsvägran.
Vita huset har uteslutit att nyttja den så kallade Taft-Hartley-lagen, som kan användas i händelse av att stridsåtgärder hotar nationell säkerhet, vilket skulle kunna hävdas givet den höga risken för de ekonomiska följderna av en långvarig strejk. Senast Taft-Hartley åberopades av Vita huset var 2002, när ILA hotade med strejk vid USA:s samtliga västkustshamnar, vilket dåvarande president George Bush ansåg hotade USA:s ekonomi.
Bidenadministrationen vädjade sent på söndagen till USMX företrädare att "snarast lägga fram ett rättvist avtal som reflekterar bolagens framgång". Budskapet ska också ha översänts till ILA.
ILA har vid upprepade tillfällen propagerat för att bolagen, som nått rekordvinster, måste dela med sig mer till arbetarna.
Den tvist som öppnade upp för stridsåtgärder rör vad ILA hävdar är avtalsvidrig automatisering vid terminaler som ägs av danska Maersks hamnterminalbolag APM Terminals.
Följ taggar