Dubbel ränterysare väntar: ”Då tar kronan mer stryk”
Så summerar experterna situationen inför räntebeskedet från Federal Reserve på onsdag och Europeiska centralbanken på torsdag.
Varken Christine Lagarde eller Kevin Warsh tros komma med någon höjning just nu.
– Marknaden gör ECB:s jobb redan, säger SEB:s Europaekonom Pia Fromlet.

Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
USA och eurozonen har båda problem med att inflationen legat över tvåprocentsmålet sedan 2021, till stor del pådrivet av höga energipriser som riskerar att spilla över i resten av ekonomin. Eurozonens inflationstakt kom in på 3,8 procent i september, medan USA:s dito var 3,7 procent.
Men där någonstans slutar likheterna mellan de båda bjässarna.
Medan USA har en stark ekonomisk tillväxt, kämpar Europa med att få fart under galoscherna samtidigt som Frankrike klamrar sig fast vid rollen som sorgebarn. Men varken USA:s centralbank Federal Reserve eller EMU:s dito, Europeiska centralbanken (ECB), väntas röra räntan när de samlar ihop ledamöterna för varsitt möte i veckan.
USA: har mer av en klassisk balansgång och navigering att hantera, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg. Tillväxten är robust, en del indikatorer pekar på att konjunkturen förstärks, sysselsättningen pekar uppåt – även om siffrorna är lite orediga – och konsumtionen ökar igen.
– Här kan Fed behöva bromsa en stark ekonomi för att strypa inflationen. Tittar vi på ECB är ekonomin och konjunkturen mycket svagare, och man skulle behöva allt stöd man kan få, säger hon till EFN.

Pia Fromlet, Europaekonom på SEB, tror att ECB med Christine Lagarde i spetsen kommer att fokusera på fyra huvudområden vid räntebeskedet på onsdag: inflationen, tillväxten, konsumentförtroendet – och Frankrike, naturligtvis.
– Det jag kommer att titta extra noga på är hur ECB kommunicerar utvecklingen på finansmarknaderna den senaste tiden, framför allt på den franska ränteuppgången, säger hon.
Franska debaclet på agendan
Den franska oredan lär sannolikt bli ett stort samtalsämne under den efterföljande presskonferensen, tror Pia Fromlet. Hur bekymrade är ECB om det som sker i Frankrike? Hur pass allvarligt anser centralbanken att utvecklingen av energipriserna är? Hur stor risk ser man för spridning till resten av ekonomin?
– De kan säkert få frågor om hur de själva tror att de skulle agera om det här får spridningseffekter till resten av euroområdet, om riskerna för en europeisk skuldkris och vad de då har för beredskap. Jag tror inte att det kommer att sprida sig, men frågorna lär komma.
Frankrikes statsskuld uppgår till nätta 115 procent av BNP – en obekvämt hög andel, enligt obligationsmarknaden. Räntan på en fransk statsobligation med löptid på tio år steg förra veckan över 5 procent för första gången på nästan 25 år. Sedan dess har den fallit tillbaka en aning, men darrar fortfarande farligt nära femprocentsstrecket.
– Men när räntorna går upp, blir också de finansiella villkoren mer åtstramande. Man kan säga att marknaden redan gör lite av ECB:s jobb här.

Vad bråkar Frankrike om?
Den franska statsskulden är oroväckande hög – motsvarande omkring 115 procent av BNP – och budgetunderskottet uppgick i fjol till 5,1 procent. Det har satt press på president Emmanuel Macron inför vårens presidentval, där han i opinionsmätningar ser ut att förlora mot högerpopulistiska Marine Le Pen.
Statsfinanserna har fått obligationsmarknaden att oroa sig för att den franska staten kan få svårt att betala sina lån, varför marknaden har börjat kräva en högre kompensation för att köpa franska statsobligationer – vilket trycker upp statslåneräntorna.
I ett försök att stävja budgetunderskottet har både regeringen och oppositionen lagt fram budgetförslag med kostnadsbesparingar på tiotals miljarder euro.
Nationalekonomer har pekat på en höjd pensionsålder som en knäckfråga för de franska statsfinanserna och bland annat har ett system liknande det svenska lyfts som en tänkbar modell.
Samtidigt har demonstrationer för fler lärare och bättre undervisning i de franska skolorna växt till massprotester och upplopp, mot nedskärningar och i förekommande fall mot etablissemanget i största allmänhet.
Därför väntas ECB sitta stilla i båten vid torsdagens räntebesked. Det var egentligen redan bilden efter det förra räntemötet, då ECB valde att höja sina styrräntor, säger hon. Nu vill Lagarde et al sannolikt luta sig tillbaka och se hur septemberhöjningen utspelar sig – särskilt med tanke på att det ännu inte ses några större spridningseffekter från de högre energipriserna till andra delar av ekonomin.
Inte heller ses några indirekta eller andrahandseffekter av högre lönekrav. Än, i alla fall.
– Enligt ECB:s egna prognoser borde man börja se effekterna av det här tidigast i början av nästa år. Då vill man inte höja för mycket i förväg, utan man vill vara lite mer säker på att man kommer att se de här effekterna, säger hon.
Oavsett vilket är Christine Lagardes position i toppen av ECB knappast något att avundas just nu, menar Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg.
”Inte bara dyrare att åka till Mallorca”
Federal Reserves Kevin Warsh sitter dock inte i någon drömsits, han heller. I USA stundar ett mellanårsval som Republikanerna och president Donald Trump ser ut att förlora. Energi- och drivmedelspriserna gröper stora hål i amerikanernas plånböcker och styrräntan måste upp, förr eller senare – till Trumps stora förtret.
– Jag tycker att Warsh har visat att han tar sin roll på stort allvar, men man kan tänka sig att han utsätts för en hel del tryck från Trump. Men när man höjde räntan i september bevisade Warsh ändå att han förstår att inflationsmålet är jobbet. Det var den viktigaste signalen för mig, trots allt.
Och är jobbet att få ner inflationstakten till 2 procent – då finns det bara en sak att göra, konstaterar hon.
– När Fed tittar på ekonomin nu ser de en hög inflationsnivå, en hög tillväxt och ett högt pristryck som kommer från det, samt högre energipriser. Då måste man göra någonting åt det.
Fed lär vila på hanen det här mötet, men sedan väntar sannolikt två höjningar – med hyfsad sannolikhet till och med tre, enligt Länsförsäkringars prognoser.
Så vi har två ”sitt-still-i-båten”-möten här – hur påverkar det Sverige?
– Sverige är redan påverkat genom att kronan har försvagats i år. Det är klart att om Riksbanken inte skulle ansluta sig till den här höjningsvågen, då kommer ju svenska kronan att ta mer stryk. Och det innebär inte bara att det blir dyrare att åka till Mallorca, utan att det blir dyrare att importera varor. Det höjer svensk inflation ännu mer.
Följ ämne och taggar

