Busch: Beroendet av Kina värre än av Ryssland

På väg in till konkurrenskraftsrådet målar Ebba Busch upp en dyster bild av omvärlden. Allt för att inskärpa betydelsen av frågorna som ministrarna ska diskutera: konkurrenskraft, viktiga industrier och regelförenkling. 

– Jag tror att det aldrig har varit viktigare att säkra att vi har en välfungerande kärnindustri i våra traditionellt strategiskt viktiga branscher, och att säkra leveranskedjor och vårt oberoende när det kommer till råmaterial, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Konkurrenskraftsrådet möts fyra gånger om året. Under onsdagen sa riksdagen ja till statliga lån för ny svensk kärnkraft. Samtidigt har Tyskland nyligen fått en ny regering och skiftat position i energifrågan. 

Under pågående möte kommer även nyheten att Scania valt en kinesisk batterileverantör framför Northvolt. 

De dagsaktuella frågorna träffar rakt i de talepunkter Ebba Busch har. Och den tyska förflyttningen kan bli en ”game changer”, enligt ministern.

– Det här är precis den förändring som vi hoppades på, med ett nytt tyskt ledarskap. Jag var glad att kunna möta Friedrich Merz i Valencia för bara några veckor sedan och jag ser fram emot att välkomna en ny kollega på ministermötet i dag.

Vad behöver du från EU och vad kan du få med dig hem i dag?

– Det finns en del skrivningar och regelverk, kriterier för tillgång till EU-medel, men också för att möjliggöra externt privat kapital in på den europeiska marknaden, som behöver ändras. Det behöver bli teknikneutralt helt enkelt.

För Sveriges energi- och näringsminister är kärnkraft svaret på både klimatkrisen och den europeiska industrins konkurrenskraft. Men för att finansieringen ska rinna till, måste kärnkraft betraktas som rumsrent i EU – och inte som i dag klumpas ihop i samma kategori som tobak, trafficking och förbjudna vapen.

– Men det är ett enormt skifte som Merz har deklarerat tillsammans med Frankrikes Macron om att man nu kommer att stå för teknikneutralitet – och det banar ju väg för kärnkraft, säger Ebba Busch. 

Hon beklagar däremot att Tyskland, även med den nya regeringen, valt en energistrategi som innebär att det tyska gasberoendet kommer att fortsätta också framöver. 

EU är fortfarande den största importören av rysk gas, men har en plan för att fasa ut all rysk energi till 2027. Om det lyckas bryts EU:s ekonomiska beroende av Ryssland. Då framstår Kina i stället som ett allt större hot mot EU:s ekonomiska autonomi. 

I policy-diskussionen om EU:s konkurrenskraft sa Ebba Busch till sina ministerkollegor att beroendet av rysk energi är en västanfläkt jämfört med beroendet av kinesiska råvaror.

Ett starkt uttalande.

– Det är ju inte ett uttalande som jag gör lättvindigt, som jag tror att många förstår, och påverkan av vårt beroende av rysk gas var ju enormt. 

– Men nu har vi sagt att vi ska göra en grön och digital omställning i hela EU, Fit for 55. Det innebär att vi har lagt alldeles för mycket beroende i händerna på ett nytt tredjeland, nämligen Kina, när det kommer till alla mineraler och metaller som behövs i våra mobiltelefoner, vindkraftverk, i våra elbilar – i otroligt mycket.

Hotet från Kina kan samtidigt bli en möjlighet för Sverige, enligt energi- och näringsministern:

– Här tror jag att Sverige har potential att bli en maktfaktor på riktigt, för att vi har en stark gruvindustri i dag, men skulle kunna ha ännu mer utav det om vi vågade vikta klimat och konkurrenskraft tyngre än de väldigt, väldigt utdragna beslutsprocesserna som vi har haft och – för att tala klarspråk –- en del miljövärden. Det är en tuff målkonflikt, men det kommer inte att finnas någon natur kvar att rädda om vi inte viktar klimat- och konkurrenskraft tyngre.

Vilka miljövärden skulle du kunna kompromissa med i det här läget?

– Det kan handla till exempel om Natura 2000-områden. Om det ytterst i förlängningen handlar om vårt oberoende och vår möjlighet att ha det råmaterial som behövs för både försvarsindustri och för att bekämpa CO2-utsläpp, då behöver gruvfrågan ses som mer utav en nödfråga, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

I policydiskussionen med ministerkollegorna pekade Busch på att för vissa kritiska råvaror är EU till nästan 90 procent beroende av Kina, och att 80 procent av fordonsindustrins batterikapacitet i dag kommer från Kina. 

Vad kan du göra för att Northvolt inte blir en del av Kinas industri?

– Ytterst handlar det om i fall det finns en potentiell ny ägare eller inte. Och alla har ju kunnat ta del av de uppgifterna i media att det ser otroligt mörkt ut.

Näringsministern säger att regeringen har stöttat med kunskap och information och ”sammanhållna processer och högt tempo”.

– Men till syvende och sist är det inte regeringens arbete som avgör om Northvolt får en ny chans eller inte – och, som sagt, just nu är prognosen otroligt mörk, säger Ebba Busch.

Att staten skulle gå in som ägare har energi- och näringsministern avfärdat för länge sedan. Däremot har Ebba Busch efterfrågat att Northvolt skulle få del av EU:s stödfonder för batteri-startups. Men där har hon inte fått något nytt besked från EU.

– Det är en fråga som fortfarande står och väger. Det är ju ett problem i sig att man inte har arbetat tillräckligt starkt i den frågan. Sen har ju vi hela tiden vetat att just frågan om EU-medel inte nödvändigtvis skulle vara det som är avgörande för Northvolt specifikt. Däremot tror vi att det är avgörande för batterisektorn i Europa som helhet, säger energi- och näringsministern.

Sverige är generellt sett skeptiskt till statsstöd och håller emot när allt fler länder i EU vill möta konkurrensen från både Kina och USA med större budget och mer interventionistisk politik. 

Men nu när Sverige står inför enorma investeringar i kärnkraft, behöver staten gå in med pengar och kommer att söka om godkännande för detta hos EU.

Vad gör det med Sveriges trovärdighet i frågan om statsstöd?

– Jag tycker att det är en väldigt relevant och viktig aspekt och svaret på den frågan är ju att det här är ett lån och inte ett direkt statsstöd. Om man tittar på till exempel det som har diskuterats kring att staten skulle stå för anslutningsavgifter för kablar på runt 100 miljarder, som då hade varit ett direkt stöd. Det här är ju ett lån som ska tillbaka.

– Men det är statsstöd och vi ser att det är helt nödvändigt för att projekt som ska ha en varaktighet på mellan 80 och 120 år ska komma på plats. 

Intäkterna kommer först när kärnkraftverken är på plats, och enligt experterna tar det minst 7, kanske 10 år. Därför är det rimligt med förmånliga statliga lån, menar ministern.

Finns det någon mer industri som skulle kunna få del av en sådan statsstödd finansieringslösning?

– Ja, i det vi kallar för kraftlyftet, det vill säga fossilfria kraftslag, fjärrvärme eller kraftvärme till exempel, som kan bidra med det som systemet behöver. Skulle man hitta en liknande lösning för vindkraft så skulle jag vara öppen för det också, men det handlar om vad man kan bidra med till systemet.

Kan du lova teknikneutralitet också i förhållande till den här statliga finansieringslösningen?

– Ja, verkligen, men det man ska komma ihåg är att vindkraften till havs levererar en kapacitetsfaktor på 18 procent medan kärnkraften gör 74, och det är klart att det är en teknikneutralitet (sic) som ibland missas i debatten också. 

Här behöver Ebba Busch avbryta intervjun abrupt, eftersom Tysklands nya energi- och näringsminister Katherina Reiche vill träffa henne. Intresset är minst sagt ömsesidigt.

Ledarskiftet i Tyskland är ”otroligt viktigt”, enligt Busch, som menar att det har möjliggjort en delvis ny linje i energifrågan. 

Det tyska maktskiftet ger också ytterligare övervikt till Busch europeiska partigrupp EPP (där M och KD ingår) som nu dominerar alla tre institutioner i Bryssel: parlamentet, rådet och kommissionen.