ECB sänker räntan med 25 punkter
Europeiska centralbanken sänker depositräntan med 25 punkter till 3,00 procent, i enlighet med förväntan. Banken sänker sin styrränta till 3,15 procent från det tidigare 3,4 procent. Det uppger ECB i det nya räntebeskedet som presenterades under torsdagseftermiddagen.
I oktober sänkte europeiska centralbanken räntan med 25 punkter, och har sedan dess legat på 3,25 procent. Under torsdagseftermiddagen sänkte banken räntan med ytterligare 25 punkter till 3,00 procent. Det var i linje med förväntan, enligt Trading Economics konsensusprognos. Ändå fanns det många som önskade en dubbelsänkning på 50 punkter från ECB.
– Det fanns diskussioner om att sänka räntan med 50 punkter, men vi var eniga i att det var bättre att sänka med 25 punkter, säger Christine Lagarde, ordförande för ECB, under en presskonferens som hölls under torsdagseftermiddagen.
Hon fortsatte att förklara att ECB-rådet ännu inte ser kampen mot inflationen som vunnen, men att de är säkra på att de är på rätt spår för att möta målet på medellång sikt. Detta gav dem tillräckligt förtroende att sänka räntan med 25 punkter.
Även styrräntan, refiräntan, sänks med 25 punkter till 3,15 procent.
ECB skriver att beslutet att sänka räntan bygger på en uppdaterad bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i den underliggande inflationen och styrkan i penningpolitisk transmission.
Sänker prognos för KPI
ECB-tjänstemännen spår att det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) i euroområdet ökar med 2,4 procent i år, ökar med 2,1 procent 2025 och ökar med 1,9 procent 2026. För 2027 spås 2,1 procent. Därmed sänker de sin prognos från september, då det handlade om en ökning med 2,5 procent i år, 2,2 procent år 2025 och 1,9 procent år 2026.
– Inflationen är på bana för att uthålligt nå målet om 2 procent, säger Christine Lagarde under presskonferensen och konstaterar att den senaste uppgången i inflationen var väntad.
Kärninflationen väntas uppgå till 2,9 procent i år, 2,3 procent 2025 och 1,9 procent 2026. För 2027 spås 1,9 procent. I september spåddes 2,9, 2,3 respektive 2,0 procent för 2026.
De flesta mått på underliggande inflation indikerar att inflationen gradvis kommer att stabilisera sig runt målet på medellång sikt. Lagarde påpekar under presskonferensen att den underliggande inflationen utvecklas i linje med förväntningarna på det stora hela. Den inhemska inflationen har minskat något men är fortfarande hög, främst eftersom löner och priser i vissa sektorer fortfarande anpassas till den tidigare inflationstoppen med betydande fördröjning.
Rådet är fast beslutet att säkerställa att inflationen stabiliseras på ett hållbart sätt vid inflationsmålet på 2 procent. De kommer att följa en databeroende och mötesbaserad strategi för att avgöra lämplig penningpolitisk hållning.
– Vi förbinder oss inte till en specifik räntebana, säger Lagarde.
Under presskonferensen frågades det om varför ECB slopat den tidigare referensen om att penningpolitiken behöver vara "tillräckligt restriktiv så länge som det krävs" för att nå inflationsmålet på ett uthålligt sätt. Lagarde svarade att en hel del mark redan har täckts, att läget ser helt annorlunda ut nu och att riskerna mot inflationen är tvåsidig.
– Vi är för närvarande restriktiva (i vår penningpolitik), tillade hon.
Långsammare återhämtning av BNP
Banken ser också en långsammare återhämtning nu än de gjorde i september. ECB-tjänstemännen räknar samtidigt med att den att reala BNP-tillväxten i euroområdet uppgår till 0,7 procent i år, 1,1 procent nästa år och 1,4 procent 2026. Tidigare låg prognosen på en ökning om 0,8 procent i år, 1,3 procent nästa år och 1,5 procent år 2026.
– Den ekonomiska tillväxten i euroområdet har tappat momentum, enligt den senaste informationen, och företagen håller tillbaka sina investeringar, säger Christine Lagarde under presskonferensen som hölls under torsdagseftermiddagen.
Den förväntade återhämtningen bygger huvudsakligen på ökande realinkomster, som bör göra det möjligt för hushållen att konsumera mer, och på ökade investeringar från företagen.
– Riskerna mot den ekonomiska tillväxten lutar fortsatt över mot nedsidan, säger Lagarde och lyfter bland annat att handelskonflikter kan tynga.
Lagarde berättar att exporten är svag, men bör stötta återhämtningen om handelsspänningarna inte eskalerar. Arbetsmarknaden är samtidigt fortsatt motståndskraftig, med en arbetslöshet som ligger kvar på historiskt låg nivå, men samtidigt försvagas efterfrågan på arbetskraft och antalet nya jobb verkar minska.
Bland uppåtriskerna mot inflationen finns löner, företagsvinster och geopolitik, medan nedåtriskerna inkluderar lågt förtroende, geopolitisk stress och låga investeringar.
