ECB: Finanskartan ritas om – USA tappar greppet
Amerikanska tillgångar har länge setts som en säker hamn i oroliga tider.
Nu varnar Europeiska centralbanken för att det kan vara på väg att förändras.
– Osäkerhet är nu spelets namn, säger ECB:s vice ordförande Luis de Guindos till CNBC.
Enligt ECB finns tecken på att världens finansmarknader står inför ett skifte, där amerikanska tillgångar – som statsobligationer och dollarn – inte längre ses som självklara trygghetshamnar.
I sin senaste rapport om finansiell stabilitet noterar centralbanken att investerare under vårens handelsoro börjat vända sig bort från USA – trots ökad volatilitet på marknaden.
Börserna föll kraftigt när Donald Trump aviserade nya tullar, men återhämtade sig snabbt efter beskedet om ett 90-dagars uppehåll. Det anmärkningsvärda, enligt ECB, var att kapitalet då inte – som brukligt – sökte sig till amerikanska tillgångar.
”Det kan handla om en omvärdering av amerikanska tillgångars risknivå”, skriver centralbanken – och varnar för att det kan leda till omfattande kapitalomflyttningar med långtgående effekter på det globala finansiella systemet.
Två centrala orosmoln
Luis de Guindos pekar ut två centrala orosmoln: höga värderingar och ökad osäkerhet kring USA:s ekonomiska politik.
– Marknaderna är mycket välvilligt inställda till det här scenariot. De verkar tro att tillväxten blir låg, men att vi undviker recession, att inflationen sjunker och att penningpolitiken kommer att följa efter, säger han.
Samtidigt varnar han för att flera risker kvarstår – inte minst vad gäller amerikansk handelspolitik, statsfinanser och regleringar.
– Och det är sådana här faktorer som skapar volatilitet. Jag tror att volatiliteten är ett resultat av just de här två elementen: värderingar och osäkerhet.
Risk för betydande konsekvenser
ECB menar att det som nu sker på marknaden bara kan vara början. Om förtroendet för USA som trygg hamn urholkas ytterligare, kan det få betydande konsekvenser för globala kapitalflöden och den finansiella stabiliteten.
När det gäller tullarnas effekter är bilden splittrad. På kort sikt kan de driva upp priserna på importerade varor – men också dämpa efterfrågan.
– På lång sikt kan handelshinder slå mot leveranskedjor, öka företagens kostnader och i förlängningen driva på inflationen, säger de Guindos.