Efter Northvolt – nu riktas blickarna mot Stegra
Northvolt kraschade och nu riktas blickarna mot Stegra, den andra stöttepelaren i Harald Mix gröna imperium i norra Sverige. Är det också en koloss på lerfötter – eller ett sunt företag som med sitt gröna stål ska bringa välstånd till ägare, anställda och inte minst Bodens kommun?
– Stegra är en chansning, vi går all in, det finns ingen plan B, säger Leif Nordström, kommunfullmäktiges ordförande i Boden.


Den gröna omställningen i Sverige fick en svår motgång när batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå gick i konkurs. Grundaren Harald Mix, investerare som Cristina Stenbeck och Daniel Ek samt banker och pensionsfonder såg många miljarder gå upp i rök.
Efter kraschen hävdar kritiker och skeptiker att en annan grön jätte, ståltillverkaren Stegra i Boden, riskerar ett liknande öde. Men företaget och forskare säger att det är stor skillnad på de båda bolagen – även om Harald Mix och hans investeringsbolag Vargas står bakom båda.
Samtidigt är man i Boden orolig över Stegras framtid, medan facket hyllar bolaget som en mönsterarbetsplats.
– Det är stora skillnader mellan Northvolt och Stegra, även om båda är gröna projekt med stora investeringar och Harald Mix är förgrundsfigur. Det är ingen nackdel att det är grönt. Också gröna projekt kan gå under, men de är ändå framtiden, säger Olle Hage, universitetslektor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.
– Det är två helt olika branscher. Stål har vi tillverkat länge i den här regionen, här finns mycket kompetens, men ingen har tillverkat batterier i Sverige. Northvolts stora problem var att de inte kom i gång med produktionen, de hade också till skillnad från Stegra en extrem expansionsplan, säger han.
"Utrymmet för felsteg är nu minimalt"
Olle Hage understryker att i båda fallen har staten pumpat in miljarder i bolagen, medan kommunerna Skellefteå och Boden har investerat stora pengar i infrastruktur som bostäder, vägar och skolor. Han säger att Boden, som är mindre och fattigare än Skellefteå, skulle drabbas hårdare av en krasch.
Kritiska analytiker ifrågasätter om Stegra står på fast grund och skriver att det redan finns många orostecken. Till exempel att produktionsstarten har försenats och att finansieringsmodellen är samma som i Northvolt. Under rubriken ”Är även Mix stålbolag ett luftslott?” skriver Jonathan Axelsson i Dagens industri:
”Fiaskona smittar oundvikligen av sig på Vargas som ägare och väcker frågan om stålbolaget Stegra – som satsat miljarder på ny stålproduktion i Boden – verkligen står på stadig grund. Utrymmet för felsteg är nu minimalt. Skattebetalare, anställda, investerare, underleverantörer och pensionssparare har all anledning att vara oroliga.”
SVT:s ekonomireporter Johan Zachrisson Winberg säger att det finns likheter mellan Northvolt och Stegra – och därmed samma risker.
– Man bygger upp en stor fabrik i en liten ort i ett avlägset hörn av Europa. En gigantisk fabrik för dussintals miljarder bara på lån. Det betyder att det är känsligt och sårbart så fort det blir förseningar eller problem, säger han.
Karin Hallstan, kommunikationschef på Stegra, tillbakavisar kritiken och jämförelserna med Northvolt. Hon säger att mycket av kritiken handlar om ett allmänt ifrågasättande av den gröna omställningen.
– Att peka på likheter mellan Northvolt och Stegra är en förenkling. Det visar att man inte förstår skillnaden mellan batteriproduktion och stålbranschen. För en biltillverkare är det en stor omställning från förbränningsmotor till elbil, men man kan mycket lätt ställa om från brunt till grönt stål i bilproduktionen, säger Karin Hallstan.
– Våra kritiker har missat att man från nästa år får betala för utsläpp av koldioxid i EU. I dag betalar stål inget för utsläpp tack vare fri tilldelning av utsläppsrätter, men det ändras nu, säger hon.
Har begärt mera statliga pengar
Hon påpekar att den förändringen blir mycket gynnsam för Stegras gröna stål. Och säger att orderboken redan är välfylld. Stegra har i förväg sålt hälften av den första fasens planerade årliga produktion av 2,5 miljoner ton stål, något som hjälpt företaget att få lån.
– För varje ton stål släpps två ton koldioxid ut. Vi tar bort 95 procent, så det blir en mycket attraktiv produkt. De flesta av våra kunder har lovat sina kunder, investerare och anställda att få bort utsläppen från materialinköp, säger Karin Hallstan.
Stegra har begärt mera statliga pengar och frågan togs upp i Tidöpartiernas förhandlingar inför vårens budget, något som SD har kritiserat, rapporterar Dagens Industri.
Grönt stål för miljarder
• Den gröna ståltillverkaren Stegra grundades 2020 och hette då H2 Green Steel.
• Harald Mix och hans investmentbolag Vargas är grundare och största aktieägare – liksom medgrundare och aktieägare i konkursdrabbade Northvolt.
• Stegra har 75 miljarder kronor i finansiering bland annat genom att ge säkerhet i form av avtal där kunder i förväg förbinder sig att köpa företagets stål.
• Anläggningen i Boden består av tre plattformar med tillverkning av vätgas, järn och stål. Stegras gröna stål reducerar utsläppet av koldioxid med 95 procent, enligt företaget.
• I första fasen ska Stegra producera 2,5 miljoner ton stål årligen.
I Boden tror man starkt på det gröna stålföretaget och räknar med att det ska bidra till att antalet invånare ökar.
Samtidigt finns en oro efter Northvolts krasch.
– Vi hoppas att etableringen leder till att vi blir fler bodensare. Planen är att bli 33 000 2030, i dag är vi 28 000. Därför har vi investerat i bostäder, förskolor och skolor, det är en stor politisk och ekonomisk satsning från kommunens sida, säger Leif Nordström (S), ordförande i kommunfullmäktige.
– Visst är det en chansning, man kan aldrig vara 100 procent säker. Vi går all in på det här, det finns ingen plan B. När något sådant som Northvolt händer börjar folk undra, men jag vill inte tänka i de banorna, säger han.
Samtidigt hyllar facket Stegra och säger att det skiljer sig från Northvolt där det hände en rad olyckor och det inte fanns något samarbete mellan fack och ledning.
– Stegra vill inte ha samma kaos som på Northvolt. Här är det hittills inga olyckor, här har alla svenska kollektivavtal. Det finns inte lika bra samarbete mellan ledning och fack någon annanstans i Sverige, säger Lars Husberg, ombudsman på Byggnads i Norrbotten.
