Efter storaffären – här ska fregatterna underhållas
– Vi har resurser för att kunna bygga ut både vad gäller det militära och det civila, säger vd Anders Larsson till EFN.
Landskrona har stolta traditioner att falla tillbaka på som varvsstad och med storaffären mellan den svenska försvarsmakten och franska Naval Group finns förutsättningar för en ny glansperiod. Redan idag sysselsätter Oresund Drydocks runt 400 personer genom ett kluster av underleverantörer på varvsområdet, samma område som tidigare var Öresundsvarvet. Men verksamheten kommer att behöva växa.
– De här fregatterna är av en sådan storlek att det finns begränsade möjligheter för att kunna underhålla dem i Sverige. Vårt varv är det enda där det finns möjligheter att öka kapaciteten genom att fysiskt utrymme finns, säger Anders Larsson.
Fortsatta diskussioner
Oresund Drydocks och Naval Group har tecknat en avsiktsförklaring gällande reparationer och underhåll av de nya fregatterna genom hela livscykeln, vilket är en del av vad Naval förbinder sig att leverera inom ramen för storaffären med Sverige. För Oresund Drydocks del väntar nu fortsatta diskussioner med Naval om detaljerna kring samarbetet liksom diskussioner med marinen och Försvarets materielverk, FMV. Den första fartygsleveransen kan komma redan 2030.
– Vi är väldigt vana att underhålla den här typen av fartygsplattformar. Det är det vi gör dagligdags, säger Anders Larsson, som dock understryker att ett redan befintligt behov av utökad varvskapacitet i Sverige nu ökar än mer.
Enda kvarvarande stora varvsanläggningen
Han nämner bland annat möjligheterna till reparationer och underhåll av det svenska beredskapstonnaget, det vill säga den del av handelsflottan som anses vara strategiskt viktig och som kan användas för att upprätthålla landets livsmedels- och energiförsörjning vid kriser eller krig.
– En stor del av det svenska beredskapstonnaget går inte att reparera i Sverige idag på grund av storleken, säger han och fortsätter:
– Vi har resurser för att kunna bygga ut både vad gäller det militära och det civila. Det är det som är fördelen med att vi är den enda kvarvarande stora varvsanläggningen i Sverige.
Kapaciteten kan fördubblas
Idag finns en torrdocka och en flytdocks på varvet men Anders Larsson räknar med att ha en tredje docka i drift inom fem år. Därefter finns utrymme ytterligare en.
Oresund Drydocks är redan inne i en tillväxtresa, från 2021 till 2024 ökade omsättningen men 65 procent till 568 miljoner kronor. Bolaget är en del av Oresund Heavy Industries (där Anders Larsson är koncernchef) som i sin tur ägs av Majo Yard AB med säte i Dösjebro.
Öresundsvarvet
Grundades 1915. Det fösta fartyget som sjösattes var ångaren Torild 1918, byggd för Rederi AB Percivald i Landskrona. Som mest hade varvet 3 500 anställda 1975. Som en följd av olje- och varvskriserna lades verksamheten ner 1982. Det sista fartyget som levererades var container- och bulkfartyget M/S Woensdrecht (med byggnadsnummer 282). Efter 1982 fortsatte varvsverksamheten på området men i mindre skala. Under norskt ägarskap levererades det 9 000 ton tunga skrovet till kryssningsfartyget The World. Efter en konkurs 2003 kom en lokal ägarkonstellation in och det är det bolag som tog form då som idag är Oresund Heavy Industries. I dotterbolaget Oresund Drydocks arbetar i dag drygt 100 personer men i ett kluster av underleverantörer beräknas cirka 400 personer vara sysselsatta på varvet.
Källor: Oresund Drydocks, Helsingborgs Dagblad, Sjöfartstidningen, Wikipedia
Följ taggar
