Efter Trumps hot – svensk diesel kan bli flera kronor dyrare
För Sverige kan konsekvensen bli kostsam.
– Jag tror att det kan handla om flera kronor per liter, för dieselpriset har redan gått upp kraftigt och hela marknaden är väldigt ansträngd. Skulle en av de största exportörerna till Europa försvinna är det ett jätteproblem, säger oljeanalytikern Elin Akinci.
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Det var i början av förra veckan som Donald Trump för första gången öppnade för ett exportförbud för diesel. Nu går han ett steg längre och signalerar att planerna är högaktuella.
– Vi överväger det på största allvar, säger Trump enligt CNBC.
Vita huset har ännu inte fattat något beslut i frågan, men USA:s energiminister Chris Wright har tidigare sagt att administrationen överväger restriktioner snarare än ett fullständigt förbud, medan Politico har rapporterat att en 90 dagar lång exportpaus har diskuterats.
Sverige har diesel – men priset styrs utifrån
Ett exportstopp skulle framför allt sätta ytterligare press på en redan ansträngd europeisk dieselmarknad. För svensk del är risken däremot inte i första hand att dieseln tar slut.
– Nu är det ju så att Sverige är nettoexportör av diesel, så det är inte så att det kommer att bli någon brist i Sverige. Men när priserna går upp generellt, vilket de kommer att göra väldigt mycket, kommer det att märkas även här, säger Elin Akinci på ELS Analysis.
Anledningen är att dieselpriset inte sätts i Sverige. Och även om Sverige har gott om diesel påverkas priset av utvecklingen på den europeiska marknaden.
Sverige kan visserligen påverka priset vid pump genom drivmedelsskatten, men Akinci ser begränsat utrymme att fortsätta kompensera svenska konsumenter om resten av Europa samtidigt drabbas av en försörjningsstörning.
– Om regionen verkligen drabbas av en försörjningsstörning tror jag att det kommer att finnas en press från resten av Europa. Man kan inte fortsätta sänka skatten hur mycket som helst för att kompensera för prisuppgången. Priset kommer ändå att drivas upp, eftersom prissättningen inte bara styrs av skatten utan också av hur produktpriserna rör sig.
USA står för halva Europas dieselimport
Även Sveriges strategiska beredskapslager kan då hamna i fokus.
– Majoriteten av våra lager utgörs av raffinerade produkter och endast en mindre del av råolja, så frågan är om det kommer att behövas någon avtappning därifrån för att det behövs i Europa som helhet. Då blir det lite märkligt om man har en avtappning samtidigt som man håller kvar vid skattelättnaderna som eldar på efterfrågan. Finns det en strukturell knapphet i systemet måste man börja konsumera mindre.
Europa befinner sig redan i ett pressat läge. Leveranser från Ryssland är sanktionerade och leveranser från Mellanöstern har störts samtidigt som USA har blivit en allt viktigare källa till diesel för Europa. Enligt Argus Media har USA stått för omkring hälften av Europas dieselimport under de senaste månaderna.
– Det skulle vara otroligt svårt för hela Europa eftersom vi importerar extremt mycket diesel från USA, säger Akinci.
Motståndet växer i USA
Men hon bedömer samtidigt inte ett amerikanskt exportförbud som det mest sannolika utfallet.
– Det har gått rykten om att det här har diskuterats under ganska lång tid. Att Trump nu har börjat prata om det har såklart höjt risken för att det kan hända, men jag skulle nog inte säga att det är övervägande sannolikt att man kommer kunna dra igenom något sådant här.
Ett skäl är motståndet från den amerikanska raffinaderibranschen. Akinci pekar också på risken för motåtgärder som i sin tur skulle kunna slå mot USA.
– För det första importerar USA mycket bensin, och då skulle motåtgärden kunna bli att strypa exporten av bensin till USA, vilket såklart skulle drabba landet. Vi har också sett att många av de amerikanska raffinaderierna har gått ut och varit extremt kritiska till det här, eftersom deras affär bygger på att de ska exportera diesel.
Hur tungt de argumenten väger för Trump är dock en helt annan fråga.
– Men det är så med honom, man vet ju aldrig. Man vågar nästan inte säga någonting längre, det finns ingen logik bakom besluten. Men det finns absolut ingen aptit eller något stöd för en sådan åtgärd i USA:s oljeindustri.