Ekdal: Obegripligt – precis det som marknaden avskyr
Den ekonomiska Trump-haussen från november har vänts till Trump-baisse. Börsen väntade på en anledning till korrektion, och nu råkade det bli osäkerheten i handelspolitiken. Problemet är större än så, men också motkrafterna.
Detta är en krönika. Analys och ställningstagande är skribentens.
Det finns många missförstånd om Donald Trump. Förklaringsvärdet är begränsat i att beskriva honom som enbart ”transaktionell” eller ”fascist in i märgen”, som den tidigare amerikanske överbefälhavaren Mark Milley.
Vad vi nu ser, och som hotar att tippa USA i recession, är något mera jordnära. Ingen har fångat fenomenet bättre än Jonathan Rauch i tidskriften The Atlantic, under beteckningen patrimonialism.
Trump ser helt enkelt staten som en förlängning av sig själv, på sin höjd av familjeföretaget. Det behövs inga konspirationsteorier eller rykande pistoler av Rysslandsaffärer för att förklara hans kärlek till Vladimir Putin. Deras mindset är i detta avseende detsamma, mera likt hur maffian tänker än hur en avancerad stat brukar rattas.
Lögn eller sanning, lagligt eller olagligt, blir då irrelevant. En kapabel byråkrati är enbart i vägen, eftersom den per definition inte är personligt lojal utan ser till statens och folkets bredare intressen.
I Ryssland har det fungerat, hittills, tack vare en primitiv råvaruekonomi, yttre aggression och inre kväsning av all opposition. USA är något helt annat, vilket Trump snart blir varse.
Ett steg framåt och ett tillbaka, till synes utan strategi
De utlovade skattesänkningar och avregleringar som charmade marknaden i höstas har överskuggats av osäkerheten i framför allt handelspolitiken. Obegripliga och destruktiva tullar mot vänligt sinnade länder. Ett steg framåt och ett tillbaka, till synes utan strategi. Precis den dimma som marknaden avskyr.
En enkel förklaring är att Trump 2.0 saknar den kompetens och de ryggrader som trots allt stagade upp Trump 1.0. Nu har hans irrande impulser fritt spelrum. Det enda kriterium som räknas är om en individ, säg ledaren för Kanada eller Mexiko, är vän eller fiende till Donald Trump.
De som inte faller honom på läppen straffas med hans älskade tullar. Alla surrealistiska utspel om Grönland, Gaza, Panama och Ukraina följer samma mönster. Volodymyr Zelenskyj var chanslös från början eftersom han en gång vägrat hjälpa Trump att kompromettera familjen Biden, och därmed bidrog till riksrättsåtalet i Washington.
Detta är – som Jonathan Rauch konstaterar – varken klassisk autokrati, oligarki eller monarki, utan just en fråga om patrimonialism. Redan på 1800-talet antogs modellen tillhöra det förflutna, när moderna industriländer blev så komplexa att de fordrade byråkratisk expertis.
Kommer att märkas i mellanårsvalen 2026
Här finns trumpismens akilleshäl. Dels är det tydligt att marknaden sätter gränser för maktutövningen, även om presidenten försöker vifta bort börsfallet som ett kortsiktigt pris för långsiktiga fördelar. Framför allt blir det snart uppenbart för de flesta vad som är pudelns kärna:
Korruption.
Slagorden om hot mot demokratin och den lagstyrda ordningen gjorde inget större intryck på amerikanska väljare förra året. När korrupt vanstyre påverkar vardagen för vanligt folk klarnar bilden. Det kommer att märkas i mellanårsvalen 2026, och snabbare än så.
LÄS MER: Då kan Sverige smittas av USA: ”Svarta svanen”
LÄS MER: Veteranen efter börsfallen: ”Lika monumentalt som Berlinmurens fall”
