Ekman: Mer form än innehåll hos Trump

För Trumpanhängare är fältet en timma norr om Pittsburgh helig mark. Symbolen för Magarörelsens fortsatta kamp.
Här höll Trump på att mista livet. En man i publiken gjorde det. Och två fick skador för livet. Det har gått knappt tre månader.

Läkaren rådde Trump att köpa en lott, för att han aldrig mött en människa med motsvarande tur. 

– Jag följde nästan hans råd, säger patienten på scen. 

Donald Trump klarade sig med ett omplåstrat öra. I stället dog Corey Comperatore som stod bakom. En kula träffade hans huvud när han kastade sig över fru och döttrar. 

Trump hyllar honom postumt på scen. Säger att alla män önskar att de har samma mod och instinkt om ödet testar dem. Tenoren Christopher Macchio sjunger Ave Maria. 

Mixen av operasång och rött kepshav är udda men logisk. Starka känslor, stora gester. Trumps kampanjmöten är mer form än innehåll. Människor kommer inte dit för att övertygas, utan för att de redan är övertygade. Något som förklarar hans improviserade manér. Som åskådare är det inte svårt att zooma ut. 

En ansenlig del av publiken lämnar i förtid. Inte nödvändigtvis besviken, men mättad. 

Mot slutet pratar jag med en man som tagit sig hela vägen från Kentucky. Delstaten är alltför röd, dvs republikansk, för att föräras ett så kallat rally. Men han och frun ville se, det stod på listan. Hon står kvar närmare scenen. Vill inte missa en enda stavelse, enligt maken. 

Över 20 000 är på plats, enligt medieuppgifter. Vid en tidpunkt följer över tolv miljoner människor live på X. Det säger något om Magarörelsens lockelse, men inte nödvändigtvis vem som vinner Pennsylvania. I skrivande stund är ställningen jämn. 

Det intressanta är samtidigt vilket gehör Magarörelsen fått i kretsar som länge hållit sig på avstånd från den. Från finans- till techvärlden. 

Som JP Morgans vd Jamie Dimons ord om Donald Trumps politik  i Davos i vintras, eller Elon Musks betydligt mer uttalade stöd nu. 

Musk är hedersgäst i Butler. Han upprepar orden som blivit synonyma med platsen. Fight, fight, fight. Sedan ger han uttryck för en kontroversiell synpunkt. 

– Trump måste vinna för att bevara konstitutionen. Han måste vinna för att bevara demokratin i Amerika. 

Musk exemplifierar med en ny lag i Kalifornien som syftar till att hindra valmyndigheten att kräva väljare på legitimation. 

I spåren av Sjätte Januari och attacken på Kapitolium tenderar magarepublikaner beskrivas som valförnekare som tror på obskyra konspirationsteorier. Betydligt vanligare, bland de jag träffar, är att prata om betydelsen av legitimering vid valurnan. 

Musk är ovanligt högröstad i detta slags frågor. För att vara ett val som beskrivs som det viktigaste i vår livstid är det dock ovanligt många framstående personer som väljer att inte ge sitt officiella stöd till någon av kandidaterna. Något som kan tolkas som ett ställningstagande i sig. I flera fall: ett missnöje med Demokraterna, och ett obehag inför Trump.  Att stötta rörelsen upplevs dessutom fortfarande ha ett pris. Inte bara bland människor med pengar och kontakter. 

När jag ska hämta ut min hyrbil för att köra till Butler, lyser killen på uthyrningsfirman upp när han får höra var jag ska. En ung latinamerikan. Han är Trumpsupporter, men känner sällan att han kan tala fritt om saken. 

– Jag är rädd att jag ska bli nedslagen i parkeringsgaraget, säger han. 

Ofta porträtteras Magarepublikaner som burdusa. Ibland som hotfulla. Sällan som oroliga att prata öppet om sitt stöd. 

De i publiken i Butler gör knappast någon hemlighet av vem de stöttar. Bär Maga-kepsar och Fight, fight, fight-t-shirtar. Hela gatan har förvandlats till Trump-town. 

Trump säger att han och Magarörelsen är till för alla amerikaner. Hans motståndare Kamala Harris säger samma sak om sin plattform. Det lär vara för sent för båda att få det amerikanska folket att känna så. Men kloka amerikaner vet att det finns fine people (googla hela citatet, innan ni blir upprörda av återgivandet) på båda sidor.