Ekonom varnar: ”AI har börjat hacka”

Priserna på AI-tokens har sjunkit kraftigt sedan sommaren, enligt siffror från det amerikanska fintechbolaget Ramp i New York.

– Marknaden underskattar just nu vissa risker. Men den som räknar med att de belopp som bolagen spenderar på AI-modeller ska fortsätta att öka i samma takt som tidigare bör titta på siffrorna, säger Ramps chefsekonom Ara Kharazian till EFN.

Enligt honom är trenden tydlig: ökningstakten har börjat avta.

Betalar mindre per token

Ramp erbjuder företag betalkort och digitala tjänster för att hantera sina utgifter. Genom att analysera kundernas faktiska betalningar kan Ramp följa utvecklingen av företagens AI-utgifter. Bolaget har en svensk koppling genom Jacob Wallenberg Jr, som ansvarar för Ramps internationella verksamhet, och förvärvet av svenska Billhop tidigare i år.

I september spenderade den procent (1%) av företagen i Ramps underlag som hade högst utgifter för OpenAI och Anthropic i genomsnitt 9 568 dollar per anställd och månad. Det ska jämföras med 9 873 dollar i juli.

Bolagen använder inte mindre AI, men de betalar mindre per token för sin användning.

Ramps underlag är inte heltäckande, men ses som en indikator.

Det kan vara dåliga nyheter för såväl AI-bolag som OpenAI och Anthropic som teknikjättar som Microsoft, Amazon, Google och Meta. De senare investerar stora belopp i AI-infrastruktur, framför allt datacenter, men utvecklar också egna AI-modeller och tjänster. Om intäkterna inte växer i takt med investeringarna riskerar avkastningen att bli lägre än väntat.

Riskerar AI-boomen att sluta som telekom på 1990-talet, då sjunkande priser gjorde att de stora investeringarna i infrastruktur inte gav den förväntade avkastningen?

– Jo, det är risken, säger Ara Kharazian.

Kunderna har övertaget

I sin senaste månatliga uppdatering är Kharazians slutsats att företagens AI-utgifter har börjat hacka. Han konstaterar också att bolagen bakom AI-modellerna inte verkar ha lyckats låsa in kunderna i avtal. Det är snarare kunderna som har övertaget och får rabatter, vilket kan pressa priserna ytterligare.

Varför sjunker priserna på token?

– Det här är en extremt konkurrensutsatt marknad. Både OpenAI och Anthropic kämpar om förstaplatsen. Som ett led i konkurrensen fortsätter de att sänka priserna allt mer. Samtidigt fortsätter nya konkurrenter, både från USA och andra länder, att hota deras tillväxt, säger Kharazian.

I början av oktober nådde visserligen företagens utgifter för tokens en ny topp, men ökningstakten är, enligt Ramp, fortfarande svagare än tidigare.

Tokens är små textbitar, hela ord eller delar av ord, som en AI-modell läser och skriver, och de används också som mått när AI-bolagen tar betalt.

Storbanken varnar

Även Bank of America ser oroande tecken.

I en analys som Bank of America skickade ut till kunder förra veckan varnar, enligt tidningen Forbes, bankens investeringsstrateg Sebastian Raedler för att AI-boomen riskerar att följa samma mönster som tidigare teknikskiften.

De enorma investeringarna i AI-infrastruktur riskerar, enligt honom, att leda till överkapacitet, ökad konkurrens och fallande priser. Resultatet kan bli att AI blir en teknisk framgång, men en finansiell besvikelse för investerarna.

Även banken pekar på att priserna på token har fallit kraftigt sedan sommaren. Samtidigt uppskattas hyperscalerbolagens kapitalinvesteringar, capex, uppgå till en biljon dollar de närmaste 12 månaderna.

I slutet av 1990-talet lånade telebolagen enorma summor för att bygga ut fibernät, i tron att internettrafiken skulle fortsätta att explodera. Men utbyggnaden sprang ifrån efterfrågan, priserna kollapsade och 2002 gick jättar som Global Crossing och WorldCom i konkurs.

Ifrågasätter föreställningen

Apollos chefsekonom Torsten Slok lyfter i sitt nyhetsbrev den här veckan fram siffrorna från Ramp. Han har dock ett annat perspektiv och ifrågasätter föreställningen om att efterfrågan på datorkapacitet för AI är närmast obegränsad.

Slok tolkar den avtagande tillväxten i företagens utgifter för AI-token som ett tecken på att kunderna är mer priskänsliga än vad Silicon Valley har räknat med. Enligt honom beror det på att AI ännu inte har gett företagen de produktivitetsvinster, ökade intäkter eller kostnadsbesparingar som förväntats.

”Den grundläggande ekonomiska svagheten i argumenten för AI-boomen är att kostnaden för att producera ytterligare datorkapacitet överstiger den nytta den ger användarna.”, skriver han.

Han utesluter inte att AI kan ge större ekonomiska vinster i framtiden, men konstaterar att dessa ännu inte har visat sig i någon större skala.