Ekonomen: Kanadaflirt kan gynna svensk försvarssektor

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill ”samarbeta för att öppna dörren för att Kanada ska bli EU:s första associerade medlem”. Det sa hon själv vid onsdagens linjetal inför kommissionen, med Kanadas premiärminister Mark Carney bland åhörarna.

Enligt von der Leyen ska samarbetet bygga på det befintliga frihandelsavtalet, förkortat Ceta. Det avtalet tillkom redan 2017 och används till stor del i praktiken, trots att det ännu inte är ratificerat av alla EU:s medlemsländer.

Utöver Ceta ska EU och Kanada bygga en bredare allians för att skapa ”gemensamt välstånd och ett ekonomiskt säkerhetsutrymme”, sa von der Leyen enligt The Guardian. Partnerskapet ska sträcka sig över avancerad tillverkning, teknologi och försvar, samt Arktis, energi, kritiska mineraler, batterier, AI, kvantdatorer, cybersäkerhet och ekonomisk säkerhet.

”Utökat politiskt paraply”

Många ord, men detaljerna är fortsatt få, konstaterar SEB:s euroekonom Pia Fromlet. Sammantaget verkar det vara ett samarbete som täcker mer än ren handel med varor och tjänster, menar hon.

– Det är som ett utökat politiskt paraply kring olika samarbetsområden, snarare än att Kanada får tillgång till EU:s inre marknad på samma sätt som medlemsländerna har. Det är min tolkning än så länge, att det är mer en politisk markering.

Det faktum att EU och Kanada fördjupar sitt samarbete är ett konkret faktum som redan har diskuterats under en tid. Att just detta utspel kommer just nu har förmodligen allt att göra med att både EU och Kanada har ansträngda relationer till USA och presidenten Donald Trump, säger hon.

– Mycket handlar om den här nya verkligheten vi lever i. När världen blir mer fragmenterad och den geopolitiska osäkerheten ökar söker man lite mer partnerskap med sådana som är allierade. Och både EU och Kanada befinner sig i en sådan situation.

Toppmöte kan ge detaljer

Eftersom detaljerna fortsatt är oklara är det svårt att säga vilka ekonomiska konsekvenser ett djupare samarbete kan få. Men det lilla som kommunicerats bådar gott för svenskt vidkommande, säger Pia Fromlet.

– Om vi får se att det här strategiska partnerskapet kommer att handla mycket om sektorer som försvar och teknologi, så är det positivt för Sverige. Där sticker Sverige ut och näringslivet är väl positionerat, med en stark försvarsindustri bland annat.

Handeln mellan Kanada och EU har redan tidigare ökat, vilket gynnar alla länder i Europa – inte minst Sverige, påpekar hon.

Nu väntar makroekonomer som Pia Fromlet och kollegor på mer detaljer kring vad ett utökat samarbete faktiskt ska innefatta. I slutet av oktober hålls ett toppmöte mellan EU och Kanada i kanadensiska Montreal.

– Man kan hoppas att det kommer lite mer uppgifter då kring just de här frågorna. Det kommer inte bli ett fullständigt EU-medlemskap för Kanada eller så, men det kanske ändå kommer att underlätta andra typer av handel, tjänstehandel, men kanske också standarder och kvalifikationer och annat.