”Ekonomin är en del av krigspropagandan”

BRYSSEL. Officiell rysk makrostatistik pekar på blygsam BNP-tillväxt, hög men hanterbar inflation och rejält restriktiv penningpolitik med en styrränta på 21 procent.

Mycket tyder dock på att en del av dessa siffror inte stämmer, vilket svenska forskare visar i en färsk rapport som Torbjörn Becker, nationalekonom och direktör för SITE, Stockholm Institute of Transition Economics, presenterade för EU:s finansministrar på tisdagen.

– Vi måste förstå att ekonomi är en del av krigspropagandan. Det här är inget som vi ekonomer är vana vid att hantera, men det är helt klart en del av vad som pågår nu. Det är också därför som det är viktigt att sätta saker i perspektiv och att vi inte bara köper olika narrativ om att den ryska ekonomin är stark, säger Torbjörn Becker till journalister i Bryssel.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har insynen i rysk ekonomi blivit allt sämre. Ryssland släpper inte bara ifrån sig begränsad makrostatistik utan även vilseledande eller direkt felaktig information. Bland annat uppger man att inflationen ligger på 9–10 procent. För en skolad nationalekonom är det uppenbart att den siffran inte stämmer. Varför skulle de i så fall ha en styrränta på 21 procent, frågar Torbjörn Becker retoriskt.

– Vilken centralbank skulle ha en styrränta som är i praktiken 10 till 12 procentenheter högre än inflationen. Om någon av våra centralbankschefer skulle göra samma sak skulle de förlora jobbet dagen efter.

Strukturella svagheter bakom fasaden

Rysslands BNP är i storleksordningen 2 000 miljarder dollar, det vill säga cirka 12 procent av EU:s BNP på över 18 000 miljarder dollar.

– Även om de skulle växa 1–2 procent extra om året skulle det ta dem i stort sett hundra år att komma i kapp EU, säger Torbjörn Becker.

Men det viktiga är inte att jämföra tillväxt under enskilda år, utan titta på de strukturella svagheterna i den ryska ekonomin, menar han.

En given sådan är det ryska beroendet av världsmarknadspriset på olja. Åtminstone de senaste 30 åren kan 60–90 procent av Rysslands BNP-tillväxt förklaras av vad som händer med världsmarknadspriset på olja: När oljepriset går upp går rysk ekonomi upp, när oljepriset går ner, går rysk ekonomi ner.

– Det är den grundläggande mekanismen i rysk ekonomi och det är en viktig sak att ha i åtanke när vi funderar på vad vi ska göra, säger Torbjörn Becker, med tydlig adress till EU:s finansministrar.

"Måste kombinera våra sanktioner"

EU har nyligen arbetat fram sitt sjuttonde sanktionspaket mot Ryssland, men fortsätter att vara beroende av rysk fossilenergi. Bland annat är EU fortfarande världens största importör av rysk gas. Tidigare i maj presenterade EU-kommissionen sin plan för att helt och hållet fasa ut beroendet av rysk fossil energi. Detta utifrån ett ekonomiskt säkerhetsperspektiv. Men Torbjörn Beckers poäng är att EU också har mycket kvar att göra när det kommer till att strypa den ryska krigsekonomin.

– Vi behöver fortsätta diskutera hur vi ytterligare kan begränsa Rysslands oljeinkomster. Vi behöver helt klart en fortsatt diskussion om hur vi kan begränsa inkomsterna från gasförsäljning till EU. Och slutligen, eftersom krig är en strid mellan två sidor och det är den relativa styrkan hos respektive sida som är avgörande, måste vi kombinera våra sanktioner med stöd till Ukraina, säger han.

Om vi inte stödjer Ukraina i dag och om Ryssland blir den som vinner kriget kommer vi, enligt Torbjörn Becker, att behöva spendera två till tre gånger så mycket som i dag på vår egen militär för överskådlig framtid.

– Så när vi talar om hur mycket stödet till Ukraina kostar måste vi även sätta det i perspektiv. Vad är det faktiska alternativet till att stödja Ukraina? Jo, en massiv ökning av våra egna militärutgifter för väldigt lång tid framöver.