Kanonutredningen – så har ekonomiska listan tagits fram

I ett och ett halvt år har historikern Lars Trägårdh och hans kommitté, på regeringens uppdrag, grubblat över vad som utgör svensk kultur och vad som format den. Snart är betänketiden över och den 2 september ska uppdraget redovisas. Tidigt bestämde Lars Trägårdh att kulturbegreppet måste breddas. Det skulle inte bli en lista enbart över de viktigaste svenska romanerna, utan en mer heltäckande översikt över det svenska samhället.

– Det måste vara ett brett kulturbegrepp, i den anda som historiker och antropologer använder. Inte bara konst, litteratur och liknande, utan också lag och rätt, ekonomi, religion, vetenskap och mycket annat, säger Lars Trägårdh.

Han påpekar att svensk kultur i hög grad kännetecknas av annat än de sköna konstarterna.

– Frågar du människor utanför Sverige vad som utmärker landet blir svaret sällan konst eller litteratur. Ofta lyfter man fram den svenska samhällsmodellen, säger han.'

Att Sverige tidigt utvecklades till en skattestat och haft en rättsstat i över 750 år är enligt Lars Trägårdh nycklar till att förstå landets kultur. Även traditionen av ingenjörskap och entreprenörskap talar för att ekonomi bör vara en del av kulturkanon.

– Det är inte menat som ett sätt att nedvärdera konstarter och kultur i den snävare bemärkelsen. Men man måste inkludera båda om man ska få en rättvis bild av svensk kultur, säger han.

Hans beslut som gäller

Men det är inte Lars Trägårdh själv som valt ut verken inom respektive kategori. För detta har Lars Trägårdh och kommittén tillsatt expertgrupper som på egen hand har tagit fram sina listor.

– Expertgrupperna har arbetat för egen maskin, jag har hållit tassarna borta, säger Lars Trägårdh.

För ekonomidelen utsåg han Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och ekonomisk historia. Hans uppdrag har varit att lista de tio viktigaste verken – eller företeelserna – som format Sverige.

– Det handlar om de ekonomiska inslagen i det som har format den svenska kulturen, säger Daniel Waldenström och fortsätter:

– Jag har försökt svara på frågorna: Vad är essensen i vårt ekonomiska kulturarv och vår samhällsekonomi? Vad har haft störst betydelse? Vilka råvaror, regelverk, marknader, institutioner, verksamheter och idéer har präglat Sverige?

Daniel Waldenström har i praktiken haft ensamansvar för att avgöra vilka inslag som ska ingå. Han har diskuterat sina förslag med de andra experterna i utredningen, men i slutändan är det hans beslut som gäller. Som professor i ekonomisk historia menar han att han har både kunskapen och självförtroendet att göra ett välgrundat urval.

– Jag är den ende svenske professorn i nationalekonomi som också har en högre examen i ekonomisk historia, så jag har känt mig väldigt trygg i mitt arbete, säger han.

Trots det erkänner Daniel Waldenström att han ibland oroat sig för att missa något avgörande.

– Det har hänt att jag har vaknat i mitt i natten och tänkt: ”Gud, den delen måste med, herregud!”, säger han.

En ideologisk slagsida

Efter att ha gått igenom Sveriges historia systematiskt och prövat sina förslag mot kollegorna i expertgruppens kritiska synpunkter känner han sig dock trygg i att inget avgörande saknas.

Han understryker samtidigt att en lista med tio poster inte på något sätt är uttömmande. Diskussioner kommer att uppstå om varför vissa valts framför andra.

– Jag har varit mycket medveten om att listan kommer att ifrågasättas. Några tunga poster hamnar helt enkelt på plats 11, 12, 13, 14, 15 – och får inte plats, säger han.

Frågan om ideologisk slagsida har också väckts.

– Vi har alla varit medvetna om vår egen utgångspunkt och om att historieskrivning alltid har en ideologisk dimension. Men ingen av oss har haft någon koppling till ett politiskt parti. Och vi har verkligen kämpat för att ha en väldigt hög kritisk nivå i gruppen. Vi har aktivt motarbetat en konsensuskultur, säger Daniel Waldenström.

Om listan över skönlitteratur känns relativt lätt att föreställa sig, så är ekonomilistan betydligt mer abstrakt. Daniel Waldenström vill inte riskera att avslöja detaljer på förhand, men förklarar vad han menar med ekonomiska ”poster”.

– Posterna i kanon ska vara så konkreta att de går att förstå och använda, exempelvis i undervisningen. Det kan vara en text att läsa, en plats att besöka – som en kvarn som symboliserar jordbrukets betydelse – eller en lag som haft stor inverkan på arbetsmarknaden, säger han.

Det kan också vara byggnader som representerar någon viktig företeelse eller en inflytelserik bok eller text – men aldrig en person. Poängen, förklarar han, är att posterna inte får bli för abstrakta.

– Vi har undvikit alltför vaga strukturer, som exempelvis idrottsrörelsen. Sådant blir för diffust och går inte att tydligt förhålla sig till.

Inte facit

Syftet med uppdraget som Lars Trägårdh tagit på sig är att skapa en kanon som är inkluderande. Något som skolelever eller nyanlända invandrare ska kunna förkovra sig i för att lättare bli en del av samhället och förstå gemensamma referenser, förklarar Lars Trägårdh.

– Ledorden har varit bildning, gemenskap och inkludering. Kanon ska bidra till en gemensam förståelse av det svenska samhället och hjälpa oss hålla ihop, säger han.

Lars Trägårdh betonar också att listan inte är ett facit över en officiellt godkänd svenskhet. Den ska snarare fungera som en inspiration och stimulera eget kunskapssökande, säger han:

– Vår kanon ska inte vara en slutstation, utan en avgångshall – ett fönster som öppnar vägen till en djupare förståelse av vad som har format Sverige och svensk kultur över tid, säger han.

Video: Vilka företeelser har format Sverige?