Ekonomiprofessorn: Finansiera försvaret med fastighetsskatt
Stora satsningar väntar för den svenska försvarsbudgeten. Politikerna är överens om behovet av upprustning, men det råder delade meningar om hur den ska finansieras. Ekonomiprofessorn Lars Calmfors anser att en ensidig lösning genom lån är problematisk och förespråkar en bredare fördelning av kostnaderna, rapporterar SvD.
Socialdemokraterna har lagt fram ett förslag om en totalförsvarsfond på 250 miljarder kronor, tillsammans med en särskild beredskapsskatt för hushåll med högre inkomster. Samtidigt har finansminister Elisabeth Svantesson under helgen betonat att Sverige måste vara berett på en "krigsekonomi", men regeringen har avfärdat idén om nya skatter och planerar i stället att finansiera upprustningen genom omfattande lån.
Lars Calmfors, ekonomiprofessor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, är kritisk till båda förslagen. Han menar att en mer balanserad modell vore att kombinera lån med skattehöjningar och omprioriteringar i statsbudgeten. Han pekar på risken med att låta framtida generationer bära en alltför stor ekonomisk börda.
Fastighetsskatt kan finansiera försvaret
Enligt Calmfors har skattetrycket i Sverige sjunkit från cirka 50 procent av BNP år 2000 till 41 procent idag, vilket skapar utrymme för vissa skattehöjningar. Dock varnar han för ineffektiva skatter som en beredskapsskatt på höga arbetsinkomster, eftersom dessa kan leda till lägre skatteintäkter på sikt.
Istället föreslår han att fastighetsskatten ses över och eventuellt höjs. Han argumenterar för att en mer värdefull bostad innebär en större ekonomisk risk vid en eventuell konflikt, vilket gör en högre fastighetsskatt mer legitim som finansieringskälla.
Kostnaden för försvarsupprustningen
Sverige planerar att spendera 2,6 procent av BNP på försvaret, vilket är mer än det nuvarande Natomålet på 2 procent. Om detta mål höjs till 3,5 procent, vilket diskuteras inom Nato, skulle det kräva ytterligare 60–70 miljarder kronor årligen utöver de cirka 140 miljarder som redan avsatts.
Calmfors anser dock att försvarsanslagen bör öka än mer, till 4–5 procent av BNP, för att säkerställa en tillräcklig försvarsförmåga. Dessutom menar han att försvarsmaktens löner behöver höjas med 10–20 procent för att attrahera fler till yrket.
Riskerna med enbart lånefinansiering
Calmfors uttrycker en viss oro över politikernas plötsliga acceptans av omfattande lån. Han påpekar att Sveriges statsskuld är låg och att det finns utrymme för lånefinansiering, men att behoven är stora inom andra områden som infrastruktur, vatten- och avloppssystem samt energiomställning. Att finansiera både dessa investeringar och försvarsutgifter genom lån kan leda till en allt för stor skuldbörda på sikt.
Regeringen förväntas presentera en konkret plan för försvarsfinansieringen i samband med vårpropositionen den 15 april.
