En svag julhandel blir Armageddon
Bokbranschen har alltid varit beroende av julförsäljningen och året har räddats av att boken varit den ständiga ”årets julklapp”. Mattias Fyrenius ser stora förändringar i vårt sätt att köpa och läsa böcker och ser en bister framtid för en bransch så många säger sig älska.
Mattias Fyrenius
På måndagskvällen minglade den svenska bokbranschen inne i Dramatens marmorbeklädda foajéer och firade årets Augustprisvinnare. Christian Rück vann bästa fackbok för sin bok om självmord (Albert Bonniers Förlag). Linda Bondestam plockade hem segern i kategorin årets svenska barn- och ungdomsbok (Förlaget). I den kanske mest prestigefyllda kategorin Årets skönlitterära bok förärades välförtjänt “Kungen av Nostratien” av Tony Samuelsson (Wahlström&Widstrand). Fin utdelning för Bonnierförlagen, två av tre priser, vilket förstås blir en del av eftersnacket. Men knappast böcker som kommer att få massorna att flockas vid bokhandelsdiskarna eller klicka febrilt hos nätbokhandlarna. Synd, det hade behövts.
Priset, namnet till trots, instiftades så sent som 1989 i ett försök att sätta sökljuset på årets bästa svenska bokutgivning. Syftet var redan från början uttalat kommersiellt. Här skulle bokförlagen och bokhandeln få hjälp med att kränga ännu fler böcker under den julhandel som alltid varit helt avgörande för branschens alla aktörer. För det var under julen som i princip hela året skulle avgöras för att inte säga räddas. Historiskt har de flesta bokförlag gått med förlust i säg tio av årets tolv månader för att sedan nervöst se om årets sista vita månader gjorde året grönt. ”Årets julklapp sedan 1884” basunerade något bokförlag häromveckan ut som en kommentar till alla bakmaskiner, wok-pannor och unisexdofter. Och så har det verkligen varit. Fram tills 2022.
En bokbransch utan en stark julhandel är närmast Armageddon
Pandemiåren (minns ni?) var gyllene år för bokbranschen när alla köpte och läste böcker som aldrig förr. 2022 skulle bli den första normala julen på ett tag, normalt så till vida att vi inte längre behövde ha munskydd under tomteskägget. Men bokbranschen var allt annat än normal. Julhandeln blev närmast en katastrof. Ingen förstod någonting och det stoppades många huvuden i snön. En bokbransch utan en stark julhandel är närmast Armageddon. Fast forward till julen 2023 och allt skulle bli sig verkligt likt. Men samma sak hände, en stor besvikelse, inte minst vad gäller populära fackböcker som kokböcker, biografier och memoarer.
Nu skriver vi 2024 och med tre fräscha Augustvinnare står bokbranschen återigen på tårna och väntar med spänning på årets viktigaste försäljningsveckor. Med det är en ganska stukad bransch som på måndagskvällen stod skuldra mot skuldra och ömsom stöttade som värmde varandra inne på Dramaten. De senaste veckorna har inte minst fackbokens kris ivrigt debatterats och det har diskuterats om det är poddarna som tagit över eller om det helt enkelt bara skrivs för dåliga böcker. Fakta om fackböckerna är ändå brutal. På bara några år har försäljningen i antal fysiska exemplar minskat med 20% och även om skönlitteraturen fortsatt går relativt bra är det inget annat än krissignaler för branschen.
Det blir hårda bud utan hårda klappar.
Digitaliseringen (ljudböcker) har gjort försäljningen något jämnare över året (vi lyssnar lika mycket på ljudböcker i april som i december), men det är fortsatt många förlag och författare som är helt beroende av en bra julförsäljning. Många har satt sitt hopp till att det nu ska bli ”normalt” igen. Jag tvivlar. Branschen står inför ytterligare en hård omställning som kommer att skörda sina offer. Men låt oss hoppas på en skön och grön jul. Åtminstone resultatmässigt. Det blir hårda bud utan hårda klappar.