Europaräntor steg under måndagen
Europaräntorna steg på måndagen, med tyska räntor 1-2 punkter upp. Dollarn handlades lite starkare mot yenen och euron jämfört med fredagen, medan oljan var upp och börserna ned.
Under helgen avslutades förhandlingarna mellan Iran och USA i Pakistan utan någon uppgörelse, och enligt uppgifter med betydande avstånd i viktiga frågor som Irans kärnteknikprogram och Hormuzsundet.
Därefter har USA:s president Donald Trump sagt att det ska införas en blockad av Hormuzsundet, som ska stängas för trafik från Irans hamnar från klockan 16 svensk tid på måndagen, vilket åter kan eskalera konflikten. Iran uppgav att närmandet av krigsfartyg mot Hormuzsundet är ett brott mot vapenvilan.
Brent var upp över 5 procent till 100 dollar per fat, vilket ändå fortsatt är under de cirka 110 dollar där Brent handlades strax för vapenvilan med Iran annonserades i förra veckan. Det europeiska gaspriset (TTF) steg till 46 euro per MWh. Viss nedåtpress sågs under eftermiddagen på uppgifter om att Iran ändå överväger delar av USA:s förslag.
Frågan om hur länge och omfattande störningarna i leveranserna av olja, naturgas och livsmedel blir hänger därmed kvar obesvarad. IMF publicerar en ny konjunkturprognos på tisdagen, där chefen Kristalina Georgieva signalerat att även deras mest hoppfulla scenario innebär en nedrevidering.
Den svenska regeringen presenterade sin vårbudget, och ser där en BNP-tillväxt på 2,8 procent i år och 2,5 procent nästa år, i december spåddes 3,0 procent för i år.
Budgeten innehåller reformer för 7,7 miljarder kronor, bland annat i sänkta drivmedelsskatter och elstöd till hushållen.
Finansminister Elisabeth Svantesson sade att den svenska ekonomin trots osäkerheten står stark, men att Donald Trumps oförutsägbarhet riskerar att leda till sämre utveckling.
Än så länge är det för tidigt att säga exakt hur kriget i Mellanöstern påverkar, men samtidigt är Sverige inte lika beroende av olja och gas som många andra länder, vilket ger oss ett bättre utgångsläge.
Hon flaggade åter för att det dämpade läget i Tyskland kan påverka den svenska ekonomin negativt.
Underskottet i de offentliga finanserna väntas uppgå till 2,6 procent av BNP i år och 2,0 procent nästa år.
Det strukturella sparandet, exklusive nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina, väntas uppgå till -0,6 procent i år och -0,2 procent nästa år, och nå balans år 2028.
SEB skrev att trots omfattande finanspolitiska åtgärder ökar statsskulden endast marginellt till 36–37 procent av BNP.
Regeringen har reviderat ned sin övergripande makroprognos något, men förväntar sig fortfarande en tydlig uppgång i tillväxten i år jämfört med 2025.
"Om utsikterna försämras räknar vi med att ytterligare finanspolitiskt stöd sätts in, men sammansättningen och omfattningen av sådana åtgärder är osäkra med tanke på det kommande valet i september", skrev SEB.
Bortsett från krisrelaterade stödåtgärder finns det begränsat utrymme för ofinansierade reformer inom ramen för de finanspolitiska reglerna under de kommande åren.
I sin lånerapport från november uppskattade Riksgälden statens budgetunderskott till 173 miljarder kronor 2026 och 194 miljarder kronor 2027, vilket i stort sett motsvarar regeringens beräknade totalsumma för tvåårsperioden.
Budgetutfallet har varit cirka 20–25 miljarder kronor bättre än vad Riksgälden beräknade, främst till följd av lägre utgifter än väntat.
Ett starkare underliggande budgetsaldo kommer mer än väl att motverka de extra åtgärder som presenterats i vårbudgeten, vilka ökar utgifterna under det kommande året, vilket tyder på vissa nedåtrisker i Riksgäldens låneprognoser.
Svenska räntor steg några punkter, medan kronan visade små nettoförändringar från fredagen.
EU-ledare, med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i spetsen, tycks ha dragit en lättnadens suck efter att Peter Magyar och hans oppositionsparti Tisza vunnit en klar seger över premiärminister Viktor Orban och hans Fidesz i det ungerska parlamentsvalet på söndagen.
Det kan tina upp frysta EU-medel för Ungern och öppna för mer investeringar i landet, men också ta bort blockeringen av mer stöd till Ukraina. Den ungerska forinten stärktes mer än 2 procent mot euron i spåren av detta.