Expert: Då blir det "total finansiell härdsmälta" i USA

USA har fått sitt kreditbetyg sänkt och investerare oroar sig allt mer för landets statsskuld – och långräntan stiger.
Louis Landeman, chef hållbarhetsanalys Danske Bank, varnar för att en fortsatt räntetrend kan leda till allvarliga ekonomiska konsekvenser.

Louis Landeman om amerikanska långräntorna som klättrar uppåt under måndagen efter sänkta kreditbetyget i USA. Foto: TT och Pressbild
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

På måndagen har den amerikanska 10-åringen stigit till den högsta nivån sedan 2023. Detta sker efter att USA:s kreditbetyg sänktes av kreditinstitutet Moody's i fredags – från Aaa till Aa1.

– Räntemarknaden signalerar en oro för de amerikanska statsfinanserna. Oavsett om det har varit ett demokratiskt eller republikanskt styre så har man haft höga budgetunderskott som har kunnat finansieras genom den globala reservvalutan, det vill säga att alla har velat ha dollar.

– Om räntorna fortsätter stiga och trenden håller i sig kan det bli jobbigt. När man har massa skulder som ska refinansieras så blir det dyrt om räntorna stiger.

I samband med nedjusteringen förutspådde Moody's att den federala skuldbördan i USA förväntas stiga till cirka 134% av BNP år 2035, jämfört med 98% år 2024.

– Man vill se någon form av tendens till finanspolitisk åtstramning, men någon sådan vilja verkar inte finnas just nu.

Då blir det "finansiell härdsmälta"

Obligationsmarknaden har lyfts fram som en av de stora anledningarna till att Donald Trump till slut backade från tullarna som han införde under Liberation Day, den 2:a april. Hur han reagerar på att långräntorna stiger den här gången är dock svårt att säga, enligt Louis Landeman.

– Även Trump förstår att han är beroende av obligationsmarknaden och måste kunna fortsätta att låna pengar. Just nu försöker man avfärda det här med att Moody's har fel eller genom att skylla utvecklingen på Biden.

Louis Landeman lyfter också fram det som kallats för Mar-a-Lago-överenskommelsen där länder och centralbankernas reservförvaltare kommer överens om att byta sina innehav av kortfristiga amerikanska statsobligationer mot hundraåriga (dvs. 100-åriga) obligationer.

Något som, enligt Trump-administrationen, skulle finansiera statsskulden.

– Visst skulle det vara bra för den amerikanska staten att kunna låsa in sina räntor på en så lång löptid, men det känns som ett väldigt farligt spel för då skulle man samtidigt riskera en total finansiell härdsmälta. Det är något som teoretiskt sett kan hända på sikt, men i dagsläget tänker jag att man bör ta hänsyn till räntemarknadens signaler, säger han.

– Men det är en populistisk regim, så vem vet. Det stora problemet är ju att det inte går att komma tillrätta med budgetunderskotten utan antingen drastiska nedskärningar i välfärden eller stora skatteökningar, och det lär inte vara någon politik som den här administrationen vill bedriva.

Finansiella instrument i artikeln

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Nytt nummer ute varje vecka

Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader!

Ett helt magasin varje vecka fullspäckat med unika aktiecase, intervjuer med näringslivets mest spännande människor, reportage från platser som styr marknaden, livsstil och vetenskap.

Skaffa din prenumeration idag!

Nästa Artikel
;