Expert: Fastighetsskatt kan finansiera försvaret
Sveriges försvarsutgifter ser ut att skjuta i höjden inom kort.
Frågan är hur de ska finansieras.
Ett förslag: Höjd skatt på kapitalinkomster och fastigheter.


Sveriges försvarsbudget uppgår till 138 miljarder kronor för 2025, men ska enligt försvarsbeslutet öka till 173 miljarder år 2028, motsvarande 2,6 procent av BNP. Den siffran kan dock snart vara inaktuell, då Nato nu diskuterar försvarsbudgetar på 3,5 procent av BNP – och USA:s president Donald Trump vill se en nivå på hela 5 procent.
Frågan är hur Sverige ska finansiera dessa ökade försvarsutgifter. TT har pratat med tre experter som ger sin syn på saken, och flera av dem pekar på att skattehöjningar kan bli nödvändiga.
Professor emeritus Lars Calmfors menar att en ökning av försvarsanslaget med en procent av BNP skulle ta två års reformutrymme i anspråk, vilket skulle slå hårt mot bland annat kommunerna. Han ser därför en kombination av skattehöjningar, nedskärningar och lån som en möjlig lösning.
– Jag är inne på att det behövs en kombination av alla de här tre sakerna, utgiftsneddragningar, vissa skattehöjningar och lån, säger han.
”Vi ska inte låna mer”
Bland skattehöjningarna förespråkar han bland annat höjd skatt på kapitalinkomster och fastigheter.
– De som har de mest värdefulla fastigheterna har mer att förlora ekonomiskt i krig. Det var inte så populärt, men jag tycker fortfarande att det är en vettig idé, säger han.
Även nationalekonomen John Hassler ser att offentlig sektor behöver prioritera om resurser, men han vill inte att Sverige tar upp mer lån.
Professor Lars Jonung öppnar upp för vissa skattehöjningar men säger samtidigt bestämt nej till att finansiera försvaret genom ökad upplåning.
– Vi ska inte låna mer än vi redan gör. Ökade försvarsutgifter är en form av konsumtion och inte investeringar, och det ska vi inte vältra över på barn och barnbarn, säger Jonung.
