Expert: AI-frossan smittar av sig på kreditmarknaden

AI-frossan smittar av sig på obligationsmarknaden, där investerare kräver en allt högre riskpremie för att äga bolag som Alphabet, Meta, Microsoft och Oracle. Samtliga av bolagen är så kallade hyperscalers, det vill säga företag som bygger enorma datacenter.

Spreaden, som är den riskpremie som investerare kräver jämfört med amerikanska statsobligationer, har stigit till 0,8 procentenheter vilket är den högsta nivån sedan Donald Trumps tullplaner annonserades i april – och upp från 0,5 procentenhet i september. Det visar ny data från Bank of America, vilket Financial Times har rapporterat.

På måndagen sade JP Morgan att det kommer kosta mer än 5 000 miljarder dollar att bygga AI-infrastruktur och att det ”troligen kommer att kräva deltagande från varje offentlig kapitalmarknad, den privata kreditmarknaden, alternativa kapitalgivare och till och med statlig medverkan”.

Aktiespararnas analytiker Philip Wendt menar att kreditmarknaden primärt signalerar tre saker. En tydlig koncentrationsrisk när ett fåtal aktörer dominerar, en kapitalknapphet med ökat behov av staten, samt en osäkerhet kring hur bolagen ska kunna göra utbyggnaden av datacenter lönsam.

– Det är jätteintressant att kapitalmarknaden nu stannar upp och rannsakar sig själv. Obligationsmarkanden ifrågasätter affärsmodellen hos techbolagen, säger Philip Wendt.

Skuldsättningsgraden oroar

Philip Wendt lyfter fram att Oracles skuldsättningsgrad i nuläget ligger på 4,3 gånger. Det är högre än 3, som brukar indikera ett kreditbetyg på trippel B hos Standard & Poor's, Moody's och Fitch.

Skuldsättningen är även något som JP Morgan lyfter fram.

”Hyperscalers har tillsammans omkring 350 miljarder dollar i likvida medel och investeringar och förväntas generera ungefär 725 miljarder dollar i rörelselikviditet under 2026. Ändå kommer en betydande ny skuldsättning ut på kreditmarknaden från dessa högkvalitativa emittenter,” sade JPMorgan.

Förra veckan uttalade sig också Open AI:s finanschef Sarah Friar att bolaget vill ha en statlig garanti som kan hjälpa företaget att finansiera sina infrastruktur, något som hon sedan delvis backade från i ett inlägg på Linkedin.

Det pratas om statliga garantier för techbolagens AI-investeringar. Vad finns det för risker med det?

– Den enda anledningen för varför USA skulle ställa upp med statliga garantier är ifall det blir en kapplöpning mot kineserna för att bygga upp framtida försvarsinfrastruktur, likt ett kalla kriget-race på AI-investeringar. Det skulle kunna vara en förklaring till varför man skulle gå med på statliga garantier.

– Men det visar på en sårbarhet där det inte är säkert att det kommer finnas pengar som kan finansiera utbyggnaden.

Det markerar toppen på AI-bubblan

Enligt Philip Wendt fungerar obligationsmarknaden just nu bättre än aktiemarknaden när det gäller att förhålla sig till AI-bolagen. Han lyfter fram andra cykeltoppar på aktiemarknaden och lyfter fram Goldman Sachs börsnotering 1999, som följdes av kraschen 2000, samt Glencores börsnotering 2011 som följdes av ras på tillväxtmarknader.

– Men om det är så att Open AI går till börsen 2027 så kommer det säkert markera toppen på AI-bubblan, om vi tror att det finns en sådan, och då kan börsen mycket väl toppa ut 2026. Lägg där till stimulanspaket i USA med en potentiellt stigande inflation och förhöjda räntor, det kan sparka undan benen på förmågan att göra AI-investeringarna.