Experten: Stablecoins kan vara startskottet på nästa bankrusning

Drygt tio år efter att de stabila kryptovalutorna först lanserats börjar de nu på riktigt bli en spelare på betalmarknaden. Potentialen i de till synes mer stabila kryptovalutorna är effektivare transaktioner, betalningar och tillgång för fler på finansmarknaden.

Stablecoins ska vara knutna till en stabil tillgång och enligt ny lagstiftning, hundra procent uppbackade av reserver som ger ett 1:1 värde, oftast mot dollarn.

Några företag som uppges ha börjat undersöka stablecoins i år är Walmart och Amazon som ser potential att spara miljarder dollar genom lägre avgifter. Bank of America och Citigroup har bekräftat planer på lansering.

– För närvarande ligger marknadsvärdet på omkring 230 miljarder amerikanska dollar, vilket är en ansenlig summa, men i förhållande till det globala finansiella systemet är det inte så mycket. Men beroende på utvecklingen – och det är verkligen svårt att förutse vilken dynamik som kan uppstå – kan de få ökat genomslag, säger Jürgen Schaaf, rådgivare vid ECB.

Utvecklingen drivs av USA där presidenten Donald Trump svängt till att bli stor förespråkare för kryptovalutor i alla dess former. Och det finns pengar att tjäna. Enligt USA:s finansminister Scott Bessent kan stablecoins ge tillgång till en marknad på två tusen miljarder dollar till 2028.

I juli signerade presidenten det federala lagpaketet Genius Act som väntas implementeras inom några år. Reglerna säger bland annat att företagen som ger ut stablecoins måste ha reserver motsvarande utfärdade stablecoins och får till exempel inte erbjuda ränta eller avkastning, för att motverka spekulationsdrivna investeringar.

Startskottet på nästa bankrusning?

Ändå är det där som oron för en del landar, att det inte går att säkerställa att valutan faktiskt är helt uppbackad av stabila tillgångar och att det i sin tur kan bli startskottet på nästa

– Det är pengar insatta i bankerna, men också alla möjliga slags statligt utgivna värdepapper och vissa typer av investeringsfonder. Och jag tror vi håller på att klura ut de exakta detaljerna kring vad sammansättningen är. Men det är inte gamla kontanter, det är inte kontanter mot kontanter. Det finns andra typer av tillgångar där, och sådana tillgångar kan fluktuera i värde, säger Hilary Allen, professor i juridik vid American University. 

Genius Act har, till skillnad från EU:s motsvarande lagstiftning, MiCA som började gälla i december 2024, inte heller ett fast kapitalkrav på reserverna.

– I EU, enligt MiCA, måste stablecoin-utgivare ha ett kapitalkrav på två procent. Om man är en större aktör ökar det till tre procent. I USA är det upp till myndigheterna att bestämma exakta krav, och det är inte fastställt ännu, säger Anton van der Kraaij, divisionschef på ECB.

Han nämner även att EU förbjuder avgifter på uttag av stablecoins, till skillnad från Genius Act, vilket innebär att amerikanska utgivare i teorin kan ta ut avgifter eller ställa krav på minimibelopp för växling.

Hillary Allen påpekar även stora likheter mellan stablecoins och penningmarknadsfonder.

– Det finns nästan ingen skillnad på deras ekonomiska funktionalitet. Vi hade stora rusningar i penningmarknadsfonder 2008 och igen 2020, alla krävde räddningsinsatser. Jag tycker att det är ganska tydligt att vi sätter oss själva i denna sits med stablecoins.

I dagsläget är 99 procent av stablecoins bundna till dollarn, framförallt genom företagen Circles, USD-C och Tethers, USD-T som tillsammans står för runt 85 procent av marknaden.

Senast 2023 förlorade USD-C sin koppling till dollarn som följd av Silicon Valley Banks kollaps, där Circle hade 3,3 miljarder dollar i reserver. USD-C var tillfälligt nere på 0,87 dollar. Även Tethers kunder rusade att ta ut cirka 16 miljarder dollar under slutet av 2022, varpå USD-T tillfälligt föll till 0,95 dollar. Det räddades dock upp av omfördelning och försäljningar av reserver samt statligt stöd i det förstnämnda fallet. 

Mer företagande, mindre reglering

Stödet till stablecoins har varit en uttalad strategi från Trumpadministrationen att stärka dollarn, och öka efterfrågan på statsobligationer, vilket kan ge lägre lånekostnader, när en växande statsbudget och skuld ska finansieras.

Får det genomslag kan det hjälpa dollarn återta sin status som ohotad global reservvaluta – något som gjort att flera länder försöka snabba på processen med sina egna digitala valutor. Det kan även gynna flera tillväxtmarknader som får tillgång till billigare transaktioner och kan handla med en stabilare, starkare valuta.

Samtidigt hamnar ett större politiskt och monetärt inflytande hos de företag som utfärdar valutorna, och kontrollerar en växande del av flödena, säger Hilary Allen.

– Det kan göra de största teknikplattformarna till våra banker eller motsvarigheter – och med tanke på hur mycket makt och data dessa företag redan har, så oroar det mig att deras monopol och position samt deras politiska makt befästs på det sättet, säger Hilary Allen.

Stablecoins kan stjäla omkring 6 600 miljarder dollar i insättningar från bankerna beroende på om de erbjuder avkastning, enligt en rapport från USA:s finansdepartement i april.

Även om utfärdarna inte ska erbjuda avkastning i form av ränta eller liknande har det lyfts att vissa plattformar erbjuder det indirekt via partners eller bonusprogram.

Alex Chriss, vd på fintechföretaget Paypal, som lanserade stablecoins under 2023, sade i en intervju med Bloomberg under sommaren att företaget använder lojalitetsprogram för att öka incitamentet till att använda kryptovalutorna.

Stablecoins är bara delvis decentraliserade eftersom transaktionskedjorna styrs av kod och algoritmer snarare än myndigheter och banker – men företag som Circle och Tether har en viss kontroll över flöden och kan till exempel kan frysa och stoppa betalningar. Därtill återstår frågor kring hur arbetet med penningtvätt och sanktionsflykt kommer att se ut eftersom företagen inte har lika etablerade regelverk som bankerna. 

Men det är inte heller något som hindrar banker från att utfärda stablecoins.

– Nu behöver finanssektorn göra sina egna bedömningar om de vill gå in i detta område eller inte. Men jag tycker att det faktum att vi har klarhet i reglerna redan är ett mycket bra första steg, eftersom man då vet vilka regler som gäller, de finansiella aktörerna vet exakt hur de olika tillsynsmyndigheterna kommer att se på det, och vad som krävs av dem, säger Anton van der Kraaij.