Expert: USA-beroendet kan bli dyrt för börsen
Världens börser backar visserligen efter Donald Trumps senaste tullbesked – men SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist varnar för att marknaden fortfarande inte tagit in hur dyrt det här kan bli.
– Jag tycker att marknaden har tagit lite för lätt på det här. Det finns en nota som ska betalas, frågan är vem som tar den. Oavsett vem det blir, så kommer det att påverka tillväxt, inflation och företagens marginaler, säger han.

USA:s nya handelspaket innebär kraftiga tullar på bland annat kanadensiska, schweiziska och indiska varor. Beskedet slog omedelbart mot Asienbörserna och under morgonen har även de ledande europeiska indexen följt efter. Men Robert Bergqvist anser ändå att reaktionen kan vara för mild.
– Det är uppenbart att tullarna kommer med en kostnad. Den globala tillväxten pressas, vilket borde få företag att sänka sina vinstprognoser. Samtidigt är det svårt att kvantifiera exakt hur stora effekterna blir – och det är därför marknaden kanske inte reagerar starkare, säger han.
Bergqvist ser framför sig att främst tre aktörer kan drabbas: amerikanska hushåll, som möter högre priser; amerikanska importörer, som får ökade kostnader; samt exportörer i andra länder – däribland svenska bolag – som riskerar tappa efterfrågan och lönsamhet.
– Det kan leda till lägre rörelsemarginaler och svagare börsutveckling för exportbolag, säger Bergqvist.
Megatrenderna som kan rädda börshumöret
Samtidigt ser han fyra långsiktiga megatrender som kan förklara varför börserna ändå hålls uppe: ökade försvarsutgifter, teknologisk utveckling med AI i spetsen, klimatrelaterade investeringar och demografiska satsningar på välfärd.
– Min tes är att vi kanske underskattar de här megatrenderna som finns i bakgrunden, som är ganska kraftfulla just nu. De fungerar som en motvikt, men på kort sikt borde osäkerheten väga tyngre, särskilt om företagens lönsamhet börjar försämras, säger han.
I Kanada växer kraven på ett kraftfullt svar, men vad kan de – och alla andra länder – egentligen göra? Det känns som att Trump fått råg i ryggen av alla framgångsrika förhandlingar och insett att han kan pressa ut ännu mer?
– Precis. Och det är därför det är svårt att kalla det här förhandlingar. Många länder har ju egentligen bara tvingats acceptera det papper som kastats på bordet framför dem. Det är ju inte konkreta förhandlingar och jag kan ju vända mig lite mot det här uttrycket ”handelsavtal”. Ett riktigt handelsavtal tar ju flera år att förhandla fram, när man verkligen går igenom och försöker diskutera vad som är bäst för båda parter, eftersom det ökar möjligheterna för att det här blir ett långsiktigt avtal. Men i det här fallet har man inte diskuterat utifrån båda parters bästa, säger Bergqvist och fortsätter:
– Men vi har inte mycket att sätta emot, och skälet till det är helt enkelt att vi pratar om en ekonomisk supermakt, en teknologisk supermakt, en säkerhetspolitisk supermakt, som har flera strängar på sin lyra. Vi är många som fortfarande är beroende av stöd från USA. Vi har under många år satt oss i ett beroendeförhållande som vi nu får betala priset för.
Pendeln kan slå tillbaka
Det gör också att reaktionerna från omvärlden hittills varit återhållsamma – trots att missnöjet växer. Men enligt Bergqvist kan pendeln slå tillbaka.
– Det vi kan hoppas på är att vi får se negativa reaktioner, dels i marknaden, att det här börjar synas, företag i USA som får problem och helt enkelt börjar ta kontakt med Vita huset och säga att det här inte fungerar. En annan sak som kan förändra läget vi är i är att finansiella marknader börjar reagera mer negativt på det här.
Följ taggar
