Experternas varning efter ränterusningen: ”Kan bli otäckt”
Men medan höga räntor gör obligationer mer attraktiva varnar förvaltare för att riskerna i de längsta löptiderna fortfarande är betydande.
– Om marknaden börjar väcka frågor om statsskulden i USA kan bli det otäckt, säger Lars Kristian Feste, chef för Lannebos ränteförvaltning.
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Globala långräntor har stigit på bred front – med amerikanska statsobligationer med lång löptid i fokus. I veckan klättrade den amerikanska 30-åringen över 5,6 procent, den högsta nivån sedan 2002.
Tvååringen handlas samtidigt kring 4,8 procent och tioåringen på 5,3 procent.
De höga nivåerna kan skapa ökad efterfrågan från investerare som spekulerar i att långräntorna toppat nu. Det är något som SEB valde att lyfta fram i ett av sina morgonbrev i veckan.
”Amerikanska räntor börjar onekligen nå nivåer som bör locka till sig ökad efterfrågan – en 30-årig realindexobligation ger exempelvis omkring 3,3 procent avkastning per år efter att ha räknat bort inflationen. Förr eller senare stiger räntor till en ”kritisk gräns” där aktiekapital söker sig till räntemarknaden och dämpar uppgången – men vi är uppenbarligen inte där ännu”, hette det.
Sambandet bygger på att en ökad efterfrågan på obligationer driver upp priserna. Eftersom obligationspriser och räntor rör sig i motsatt riktning pressas då räntorna ned. När statsobligationer blir tillräckligt attraktiva kan kapital därför börja söka sig från aktiemarknaden till räntemarknaden, vilket ökar köptrycket på obligationer och därmed dämpar uppgången i långräntorna.
Så påverkar räntorna ekonomin och börsen
Långräntor är marknadsräntor för lån och räntebärande värdepapper med längre löptid, som exempelvis två år, tio år eller 30 år. Detta innefattar även räntor på statsobligationer.
Den amerikanska tioåringen – alltså amerikanska statsobligationer med tioårig löptid – fungerar som mittpunkt för hela marknaden och bestäms av marknadsaktörerna. Den speglar marknadens förväntningar av tillväxt och inflation. Den är därmed utgångspunkt för prissättning av allt från bundna bolåneräntor till sparräntor och räntor på företagslån.
Tioåringen fungerar som en referensränta för många investeringar. När räntan stiger blir framtida vinster mindre värda räknat i dagens pengar. Det kan i sin tur pressa ner värdet på aktier.
När långräntorna stiger kan det bli mer attraktivt för investerare att äga obligationer än aktier, eftersom avkastningen blir relativt större. Det kan ge ett säljtryck när investerare säljer av aktier för att i stället placera pengarna i räntebärande värdepapper, vilket sänker börsen.
För exempelvis företag innebär en högre ränta att lån blir dyrare, vilket minskar investeringarna och bromsar tillväxten.
För privatpersoner innebär dyrare lån att belånade hushåll har mindre pengar över att röra sig med, vilket minskar konsumtionen – vilket i sin tur minskar företagens försäljning och krymper marginalerna.
”Ju mer räntorna stiger, desto mer attraktivt blir det att köpa”
Jan Törnstrand, tidigare förvaltare på Norron och numera på Simplicity efter sammanslagningen, konstaterar att räntemarknaden är mer svårflirtad än aktiemarknaden.
– Räntemarknaden diskonterar ofta ett värsta scenario.
Ett sådant är de stora statsskulderna i USA och Frankrike. Lägg därtill ett stängt Hormuzsund och omfattande AI-investeringar som finansieras med lån, vilket ökar utbudet av obligationer på marknaden och därmed pressar priserna och driver upp räntorna. Alla bidragande faktorer till den senaste tidens ränteuppgång.
Om räntorna nu börjar nå en toppnivå kan det samtidigt bli mer intressant att köpa obligationer. Stigande räntor är däremot inte något som lyfter räntefonder på kort sikt – tvärtom pressas värdet på de befintliga obligationerna.
– Ju mer räntorna stiger, desto mer attraktivt blir det att köpa. Om man kan få över fem procent om året på den amerikanska tioåringen under tio år är det en ganska attraktiv avkastning i förhållande till risken. Då måste aktiemarknaden också leverera väldigt bra för att kunna konkurrera.
Samtidigt är det inte utan risker – och det gäller att se över vilken tidshorisont som man investerar i. Om du äger en femårig obligation och räntan stiger en procentenhet kan du grovt räknat tappa fem procent i värde på obligationen. Därför handlar det inte bara om vilken ränta du får, utan också om hur lång ränterisk du tar.
– På kort sikt tycker jag att det är svårt att springa och köpa långräntor, men det är bra på längre sikt. På kort sikt har man ingen aning. Att köpa trettioåringen på 5,5 procent kan se attraktivt ut, men med en amerikansk tillväxt som ligger under räntenivån är det svårt att få ihop på sikt eftersom att räntorna kan stiga.
Lars Kristian Feste, chef för Lannebos ränteförvaltning, ser därför den amerikanska tvååringen som mer intressant att investera i än den amerikanska 10- eller 30-åringen.
– Frågan är: Hur högt kan det gå? Det kan vara toppen vi ser nu.
– 10-åringen och 30-åringen är inte helt ointressanta, men om marknaden börjar väcka frågor om statsskulden i USA då kan bli det otäckt och då kan räntorna stiga mer. Vi har inte denna problematiken ännu på marknaden, men vem vet när det sker.
Köpläge på svenska kreditmarknaden
Den svenska tioårsräntan ligger på 3,3 procent, vilket Lars Kristian Feste beskriver som historiskt lågt i ett längre perspektiv, om man bortser från perioden 2013–2022. Samtidigt minns han den förra inflationskrisen, när Sverige överraskades av ett kraftigt inflationstryck.
– Vi är försiktiga. Jag tror inte att långa svenska räntor är ett bra köp just nu, utan föredrar kortare löptider, som FRN- och high yield-krediter. Där slipper du den löptidsrisk som finns i långa obligationer. Svenska krediter är fortfarande väldigt hälsosamma, så där är du ganska väl skyddad.
Varför inte långa löptider?
– För att det kan komma överraskningar på inflationssidan. Det var ingen som trodde att inflationen skulle bli så hög som den blev senast. Och på många sätt har du samma mekanismer nu som du hade förra gången. Det är krig och råvaror som påverkas. Kriget där nere kommer att bli långvarigt, tror jag.
Enkelt uttryckt finns det två typer av fonder som investerar i företagsobligationer:
Investment Grade (investerar i företagsobligationer med stort hållbarhetsfokus och höga kreditbetyg)
High yield (även kallade högränteobligationer och som ger lån till företag med lägre kreditvärdighet, vilket ger en högre ränta som kompensations för den ökad risken).
Det går också att investera i statsobligationer där räntefonderna huvudsakligen delas in i korta och långa räntefonder baserat på papperens löptid, samt efter vilken typ av emittent de investerar i.
En FRN-kredit (Floating Rates Notes) är ett finansiellt instrument där räntan justeras med vissa tidsintervall under dess löptid, vanligtvis tre månader.
