Experternas varning: Kan leda till prischock på olja

Upptrappningen i Mellanöstern fortsätter. Under fredagen genomförde Israel en attack mot Iran, vilket har lett till en tydlig uppgång i oljepriset. Samtidigt har prisuppgången stannat av under helgen och i skrivande stund handlas ett fat brentolja för 74 kronor.

– Jag tror att en del av eskaleringen redan har prisats in och så ser vi att det har inte varit stora ödeläggelser vilket ju är det som marknaden oroar sig mest för. Alltså produktionsstörningar, exportterminaler eller att Hormuz-sundet stängs, säger Nordeas energianalytiker Thina Saltvedt i EFN Direkt:s sändning.

Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, betonar också att prissättningen på olja – till skillnad från exempelvis guld – är direkt kopplad till utbud och efterfrågan.

– Vi har fortfarande inte sett några direkta attacker som kan störa oljeutbudet. Det vi ser på oljepriserna just nu är en ökad riskpremie som visar på en förhöjd risk för ett avbrott på oljeleveranserna.

Då stiger priset till 100 dollar fatet

Även om prisuppgången har mattats av något, påpekar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, att prisnivån fortfarande är hög.

– Just nu står oljepriset betydligt högre än det fundamentala priset på olja med svag konjunktur i kombination med att både Saudiarabien och Ryssland sagt att de ska dra upp sin oljeproduktion. Det borde ligga runt 60-65 dollar, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.

20 procent av den oljeexport som transporteras sjövägen passerar genom Hormuz-sundet. Därtill står Iran för 3 procent av världens totala oljeproduktion.

Hur högt skulle oljepriserna stiga om det blir en faktiskt produktionsstörning nu?

– Skulle det hända något med oljeraffinaderier, energianläggningar och en begränsning av Hormuz-sundet så går det upp i 100 dollar fatet. Men då skulle det också krävas att 10 miljoner fat går upp i rök.

Oljan ett "viktigt mål"

Thina Saltvedt menar att det ännu är svårt att bedöma exakt hur stora riskerna är för en sådan utveckling, men att det rör sig om en tydlig eskalering.

– Än så länge verkar Israels mål ha varit militära installationer eller anläggningar som producerar uran, snarare än olje- eller gasinfrastruktur. Men historiskt har olja och tillgång till drivmedel ofta varit strategiska mål, säger hon.

Samtidigt har Iran tydligt signalerat att man kan komma att blockera Hormuzsundet. Skulle ett sådant scenario bli verklighet, pekar råvaruanalytikern Christian Kopfer ut relativa vinnare.

– De oljeproducerande bolag som är verksamma utanför Mellanöstern skulle gynnas, säger han.

Bränslepriser kan slå tillbaka mot Trump

USA, som står för cirka 13 procent av den globala oljeproduktionen, skulle enligt Kopfer påverkas negativt – både ekonomiskt och politiskt.

– Nej, det här är inte bra för Trump. Det riskerar att driva upp bränslepriserna och öka kostnaderna för konsumenterna, säger Kopfer.