Familjen lever i Sveriges bästa område – Södra Ängby: ”Får allt”

Den ena vita funkisvillan efter den andra. Vissa helt gigantiska, andra något mer sparsmakade – men ändå förstås stora. Husen ligger lite huller om buller, men ändå på något sätt placerade med tydlig eftertanke.

De 500 villorna här som utgör områdets identitet är omringade: Bergslagsvägen som avgränsar till Norra Ängby, Blackebergsvägen som bildar gränsen till Blackeberg, och Färjestadsvägen i sydost som avdelar mot Judarskogens naturreservat.

I mitten ligger Södra Ängby, bland den gamla tallskogen, med strax över 1 600 invånare.

Statistiken skvallrar om att det är bra att bo här.

Köpte huset för 8,6 miljoner kronor

Familjen Lindhé, Jonas och Frida tillsammans med deras två döttrar, 15 och 12 år gamla, bor i en av villorna i Södra Ängby.

De kallar sig själva nästan för lokalpatrioter. Jonas Lindhé och Frida Lindhé hade bra koll på Södra Ängby när de bodde i Norra Ängby och ville flytta hit. När en villa som passade dem lades ut till försäljning slog de till. Det är nu sex år sedan. Priset: 8,6 miljoner kronor.

– Det var därför vi hade råd att köpa den, för den var väldigt billig, säger Frida Lindhé.

När de köpte villan hade inget gjorts på 47 år – perfekt, tyckte paret, eftersom de ville sätta sin egen prägel på huset.

– Det här var väl det billigaste huset som sålts här, höll jag på att säga. Men under de fem senaste åren har nog aldrig ett hus sålts för under 10 miljoner, säger Jonas Lindhé.

De bor i utkanten av området, nära vägen som avskiljer Södra Ängby från Blackeberg. "Finare" i området är det längre in mot de centrala delarna och upp på höjden, mot Mälarutsikten. Där växer priserna flera miljoner och lockar till sig såväl kändisar som börshöjdare.

Dit vill även familjen Lindhé – liksom många andra i området – flytta vidare.

Bäst i Sverige

De cirka 500 villorna i Södra Ängby reste sig under 1930-talet, med en tydlig enhetlig arkitektur. De ljusmålade villorna, de allra flesta vita, har gett området sitt namn – Den vita staden, som beskrivs som ett av Europas bäst bevarade funkisområden.

Södra Ängby är dessutom q-märkt, vilket innebär att det anses kulturhistoriskt värdefullt och inte får ändras hur som helst. Men det är på fler sätt än så som området sticker ut.

De socioekonomiska förutsättningarna här är bäst i hela Sverige, visar den senast tillgängliga statistiken från Statistiska centralbyrån, SCB.

Genom att ha en låg andel personer som har ekonomiskt bistånd, är långtidsarbetslösa och nästan ingen som lever i relativ fattigdom och en utbildad befolkning hamnar området i toppen. Det är dessutom ingen slump. Södra Ängby har toppat SCB:s lista över socioekonomiskt index sedan 2011 och framåt, vilket är samtliga år det finns tillgänglig statistik för.

Jonas och Frida Lindhé chockas inte över det faktumet. Men är tydliga med att samtidigt som det visserligen är dyrt att bo i området är det inte snobbigt.

– Man bor nära Mälaren och det finns en massa dyra hus. Men det är inte riktigt så. Människorna som bor här är inte sådana att du får skit för att du äger en Volvo, säger Jonas Lindhé.

Dessutom är den genomsnittliga löneinkomsten i området näst högst i hela landet, 750 000 kronor. Ser man till Södra Ängbys genomsnittliga nettoinkomst – vilket är alla skattepliktiga inkomster efter skatt – uppgår den till 900 000 kronor, vilket är topp 20 i riket.

Stora kontraster i Sverige

Samma statistik från SCB visar också på de socioekonomiska ojämlikheterna som finns i Sverige. På samma sätt som Södra Ängby toppat listan år efter år har ett specifikt område som täcker stora delar av Rosengård i Malmö varit återkommande i botten.

Där är de socioekonomiska förutsättningarna sämst i landet. Nästan sju av tio personer lever i relativ fattigdom, löneinkomsterna är bland de lägsta i landet och en förhållandevis hög andel är långtidsarbetslösa personer och/eller har ekonomiskt bistånd.

Kontrasterna till Södra Ängby är stora, vilket speglar en utveckling som pågått i Sverige sedan 1990-talet. Att de ekonomiska klyftorna mellan de rikaste och de fattigaste ökar alltjämt.

Ojämlikheten ökar

Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat sedan 1990-talet. De tio procenten som tjänar mest har haft störst ökningar, medan de med lägst inkomster halkar efter. Skillnaderna har också vuxit i grupperna i mitten.

Här sticker Sverige ut, säger Jesper Roine, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Ojämlikheten har ökat mycket mer i Sverige och i de andra nordiska länderna jämfört med övriga västvärlden.

Han var med och författade en rapport åt Finanspolitiska rådet där man försökte gå till botten med svaren på exakt hur och varför utvecklingen ser ut som den gör i landet.

Vad ligger då bakom de skenande siffrorna? För att ge svar på det måste statistiken nyanseras, säger Jesper Roine. Det finns nämligen en faktor som är drivande till den ojämlika utvecklingen. I inkomsterna räknas här två inkomstlag: arbetsinkomster, löner exempelvis, och kapitalinkomster, vilket är inkomster från bland annat utdelningar, värdepapper eller fastigheter.

Det är nästan bara det sistnämnda som bidrar till de ökade klyftorna.

– Det är inte arbetsinkomstagartoppen som har dragit ifrån. Deras inkomstandel är nästan oförändrad över de senaste 20–30 åren. Nästan allt drivs av kapitalinkomster. Och då kan man fråga sig: Vad beror det på?

"Jag tycker området är fantastiskt"

En anledning till att Södra Ängbys siffror är så höga är boendeformen. Något som Södra Ängby-bon Jonas Lindhé också är inne på.

– Det här området är så tydligt definierat. Det hade räckt att man byggt lägenheter någonstans. Det finns ju bara hus och det är inte så många andra områden som bara har hus.

Av de 550 olika boendena som finns i Södra Ängby är 5 hyresrätter, 49 bostadsrätter och 496 äganderätter.

– Men om man vänder på det, varför söker sig folk som har det bra socioekonomiskt just hit? Det är tacksamt att du kan bo i hus. Det är nästan lite skog här, vilket är lite speciellt. När området slutar, börjar en nationalpark. Jag tycker området är fantastiskt – du får allt. Vill du bada går du bara ner till Mälaren, men vill du till stan så tar du bara tunnelbanan.

Men hur pass homogent är området? Jonas Lindhé tänker innan han svarar.

– Det är ingen som har ont om pengar i området. Men det är inte så att alla är mångmiljonärer, säger han och fortsätter:

– Det vi gillar med området är att skolan som finns här ligger perfekt. Där det går lika många barn från Blackeberg som från Södra Ängby, till exempel, säger han och förklarar hur det ger alla elever en inblick olika samhällsklasser och inte blir avskärmade.

Vem bor då i Södra Ängby? Jo, det är en blandning av personer från reklam-, marknadsförings- och finansbranschen, för att nämna några exempel. Även toppchefer och profiler: Clas Ohlsons vd Kristofer Tonström och Johan Isaksson, känd från Börspodden, bor här.

Jämte villorna i området, vid Mälarkanten, har Stefan Ingves genom sin familj en liten sommarstuga.

– Det är som att vara på landet fast i stan. Det är ett sätt att beskriva det. Det är en trevlig rest från en svunnen tid, säger han om området. 

Själv är Jonas Lindhé platschef på Hedin Automotive BMW i Sona och Frida Lindhé arbetar inom byggnadsutveckling.

Södra Ängby är dessutom ett blått område. Moderaterna är största partiet och fick 37 procent av rösterna i senaste valet. Därefter kom Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna. Allra minst röster fick Vänsterpartiet.

Orsaken bakom utvecklingen

Skillnaderna mellan de procentuella förändringarna hos låg- och höginkomsttagare under de senaste decennierna i Sverige är stora.

Mellan 1991 och 2023 har de disponibla inkomsterna (exklusive kapitalvinster) för dem som tjänar mest mer än fördubblats (beräknat som ekonomisk standard, se faktaruta). Samma siffra för de tio procenten med lägst inkomster är cirka 35 procent och för riket som genomsnitt är utvecklingen 73 procent.

Orsaken bakom är att kapitalinkomster har ökat stort och gynnat de rikare inkomstgrupperna. Enligt Jesper Roine finns det flera olika förklaringar till det.

– En är att det blivit vanligare att skifta arbetsinkomster till kapitalinkomster för att det är skattemässigt bättre. Att en del av uppgången kommer från att personer blir framgångsrika genom egna bolag och har möjlighet att ta inkomsterna därifrån.

En annan teori är att värdet på kapital och tillgångar har ökat stort i Sverige under samma tid, vilket gynnat framför allt de som kunnat investera, vilket i stor utsträckning är dem som tjänar mest.

– Vi har ju tittat mycket på historiska serier och ser man Sverige i ett långt perspektiv är det så att den svenska kapital- och aktiemarknaden och svenska tillgångar var i förhållande till vårt BNP mycket undervärderade från 50-talet fram till 80-talet.

Men det finns ytterligare ett perspektiv att väga in. En sida som inte går att hitta några förklaringar i datan, säger Jesper Roine. Med stora tillgångar, som till exempel fastigheter, kommer också skulder och lån. Siffrorna över ojämlikhet visar på inkomsterna, men inte hur stora utgifterna är.

– Det gör att pengarna i slutändan hamnar hos dem som har så mycket pengar att de kan låna ut dem i första läget. Det visar att inkomstflödet från den här ökningen är mer koncentrerat än man tror.

Så, med alla de siffrorna i åtanke, hur ojämlikt är Sverige i dag då?

"Drick och stick"

Den tydliga avgränsningen, lokalpatriotismen och områdets uppbyggnad har bidragit till att ett starkt grannskap vuxit fram i Södra Ängby.

Mest bor det barnfamiljer och äldre par i villorna i stadsdelen i västra Stockholm. Bland dem är en av veckans höjdpunkter två timmar varje fredag eftermiddag.

Alla som bor i området är välkomna till ett utvalt hus klockan halv sex för en öl eller ett glas vin, tilltugg och umgänge. Det beskrivs vara mest populärt bland de äldre i området – och det är väl omtyckt.

Men tvisten är att när klockan slår halv åtta måste alla gå hem – oavsett hur roligt man än må ha.

Det är också därför konceptet heter just "drick och stick".

– Man dricker och sedan sticker, säger Frida Lindhé och fortsätter:

– Det är liksom fullt hus.

På listorna över vems tur det är att arrangera veckans "drick och stick" är det bokat varje fredag, tre år fram i tiden.

Utöver det har också området en noga uppstyrd cykelfest varje sommar som organiseras av en kommitté. Både Frida och Jonas Lindhé är med i den. Områdets cykelfest går ut på att alla deltagare får ett schema som visar i vilka hus man ska samlas för förrätt, varmrätt och efterrätt – och allt avslutas med en fest nere vid vattnet.

Bara "södra ängbyare" får vara med och det brukar locka runt hundra gäster varje år.

"Jag har egentligen inget ont att säga om området"

Det är inget snack om att Frida och Jonas Lindhé trivs här i Södra Ängby, till och med till den grad att det är svårt att hitta något att klaga på.

– Jag har egentligen inget ont att säga om området, även om jag har försökt tänka till, säger Jonas Lindhé.

Båda två är också sugna på att göra det som många andra i Södra Ängby gjort innan dem. Göra bostadskarriär, inom Den vita staden. Antingen in mot mitten av området eller närmare vattnet.

Många som bor i de mest exklusiva villorna på höjden, med utsikt över Mälaren, har tidigare bott i en annan villa i Södra Ängby.

– Jag hade jättegärna flyttat för att få sjöutsikt, men då måste man nog ha kanske 30 miljoner kronor för att kunna bo så, säger Jonas Lindhé.

Riskerna med klyftorna

För att svara på frågan om hur ojämlikt Sverige är i dag får man titta från olika perspektiv. Framför allt på nivån av ojämlikhet jämfört med förändringen sedan 90-talet, säger Jesper Roine.

– Då kan man konstatera att man får två olika bilder och beroende på vilka i debatten som vill göra vissa poänger kommer man att titta på två olika saker.

Endera att ojämlikheten har ökat klart mer i landet jämfört med många andra länder eller att ökningen är från låga nivåer.

– Är det så att man börjar från en låg nivå och ökar mycket betyder det inte att din nivå av ojämlikhet kommer att vara lika hög som i många andra länder. Så kontentan är att Sverige har gått från att ha varit ett land med mycket stor grad av ekonomisk jämlikhet till att bli ungefär som ett vanligt europeiskt land.

Det finns stora risker med att ojämlikheten växer för mycket, förklarar Jesper Roine. Det kan hota idealet om jämlika förutsättningar, till exempel inom skola, vård och omsorg och tillgång till samhället.

– Det kan bli problematiskt i båda ändarna av inkomstfördelningen, säger han och fortsätter:

– I botten tycker man "varför ska man betala skatt och varför ska jag bidra till samhället när vi har det så dåligt". Samtidigt i andra änden på fördelningen tycker man att det offentliga håller så låg nivå att man väljer att skapa privata alternativ till allt, och då uppstår frågan: "Varför ska vi betala skatt över huvud taget?"

Vad händer om 30 år?

Medan fredagsdrinken ”Drick och stick” bokas tre år fram i tiden i Södra Ängby, toppar området SCB:s index för socioekonomiska förutsättningar för trettonde året i rad. Kommer det också bli en fjortonde gång?

Och hur kommer klyftorna att utvecklas? På 30 år blev Sverige mer som "ett vanligt europeiskt land" vad gäller ojämlikhet, som vi nu vet berodde på en rad olika orsaker, men vad händer under de nästa 30 åren?