Feds drag som lyfte börsen: ”Inte väntat”

Efter att ha krympt sin balansräkning sedan 2022 börjar Federal Reserve nu åter öka den – ett besked som fick aktiemarknaden att jubla efter gårdagens räntebesked. Samtidigt är centralbanken noga med att inte beskriva åtgärden som kvantitativa lättnader.

Fed:s chef Jerome Powell. Foto: AP / TT Nyhetsbyrån
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Fed kommer återigen att påbörja en ökning av sin balansräkning – och öka likviditeten i systemet. Det meddelade den amerikanska centralbanken i samband med gårdagens väntade sänkning av styrräntan.

I ett officiellt uttalande framgår det att likviditeten ska öka genom köp av statsskuldsväxlar eller statspapper med en löptid på tre år eller mindre. Från och med fredag kommer banken att börja köpa statsskuldväxlar för 40 miljarder dollar per månad.

Vill inte kalla det för kvantitativa lättnader

SEB:s USA-ekonom Elisabeth Kopelman betonar att centralbanken är noggranna med att inte beskriva åtgärden som kvantitativa lättnader (eng. quantitative easening), vilket är en åtgärd som innebär att en centralbank köper stora mängder statsobligationer för att öka penningmängden och stimulera ekonomin.

– Fed beskriver det nu som ren reservhantering, alltså att de säkerställer tillräcklig likviditet i systemet. De har krympt balansräkningen länge men också skickat signaler om att det kanske inte dröjer så länge innan de börjar köpa statspapper igen, men det var inte väntat att det skulle komma så fort, säger Elisabeth Kopelman.

Hon fortsätter sedan:

– Det här ska egentligen inte ses som ekonomisk stimulans, utan som ett sätt att undvika att likviditetsläget blir för stramt. Men aktiemarknaden reagerade ändå positivt.

Ser risk för likviditetsbrist

Senast som Fed köpte statsskuldsväxlar var i oktober 2019. Detta efter att de korta marknadsräntorna stigit så mycket som 10 procent över en natt, vilket vilket tvingade Fed att ingripa genom att tillföra omkring 500 miljarder dollar in i det finansiella systemet.

Det är en risk som centralbanken gärna vill undvika nu, framhåller Elisabeth Kopelman.

– Om man har ont om reserver i systemet så ökar risken för att olika korta marknadsräntor kan sticka iväg utifrån likdivitetsbristen, och det är inget man vill. En sådan utveckling kan i förlängningen hota stabiliteten på hela räntemarknaden.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Nytt nummer ute varje vecka

Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader!

Ett helt magasin varje vecka fullspäckat med unika aktiecase, intervjuer med näringslivets mest spännande människor, reportage från platser som styr marknaden, livsstil och vetenskap.

Skaffa din prenumeration idag!

Nästa Artikel
;