Fem avgörande frågor i rapportperioden

Stockholmsbörsen avslutade det första kvartalet på ungefär samma nivå som det började, men däremellan fick vi både uppleva en euforisk start och ett riktigt dystert avslut präglat av oro för handelskrig, recession och imploderade värderingar i den amerikanska tekniksektorn. En stökig omvärld påverkar förutsättningarna för många börsbolag, men vad ser de själva i sina orderböcker och vilka effekter har redan gjort avtryck i resultaträkningarna? Snart slipper vi gissa. Nu kommer svaren på löpande band och fem av nyckelfrågorna som har potential att sätta tonen den här gången är:

1. Tullar Trump på efterfrågan?

Den givna förstafrågan. Den direkta exponeringen mot USA har de flesta bolag och bedömare bra koll på, men sen har vi den indirekta exponeringen via kunder och underleverantörer och inte minst via osäkerheten kring om handelskriget ska kasta in den amerikanska ekonomin i en recession. Och ta med sig omvärlden i fallet.

Många av verkstadsjättarna inledde börsåret starkt trots tullhoten men har sedan tappat hela uppgången och mer därtill. När rapporterna nu trillar in blir det stort fokus på hur de mest konjunkturkänsliga bolagen och divisionerna har presterat i första kvartalet och ännu större fokus på vad vd:arna säger om framtiden.

SKF:s organiska tillväxt, Volvos orderingång och efterfrågan på Sandviks skärverktyg är klassiska känselspröt och även om de flesta bjässarna har blivit mindre cykliska så är det ingen som helt står emot om världsekonomin tvärbromsar. Tidigt ut på scenen är Sandvik, Autoliv och ABB som alla rapporterar under påskveckan.

2. Deppar konsumenten igen?

Väntan på en köpsugen konsument har varit lång. Påhejad av lägre räntor och reallöneökningar fanns förutsättningarna för ett lyft under 2025. Den tesen står och väger just nu och tittar man på amerikanska konsumentaktier och på undersökningar kring konsumentförtroendet så tippar det åt fel håll.

I Sverige visade exempelvis Konjunkturinstitutets senaste konfidensindikator för hushållen på en ytterligare nedgång i mars och grafiken visar tydligt att fjolårets återhämtning har kommit av sig. Och de svaren lämnades före Trumps ”Liberation Day”.

Klädbolag som RVRC, New Wave och Björn Borg, bygghandlare som Byggmax och BHG, tillverkare av sällanköpsvaror som Electrolux, Dometic och Husqvarna är några i en lång rad svenska börsbolag som är beroende av att konsumenterna inte deppar. Hur de här bolagens första kvartal har avslutats och vad de vågar säga om inledningen på andra kvartalet kan utlösa stora kursrörelser.

3. Kronan tar, och ger?

Från att ha legat en bit över 11 kronor vid årsskiftet har kronan stärkts rejält mot dollarn och tagit sig en bra bit under 10-kronorsstrecket. Ett fall på över 10 procent. Tittar man däremot på snittkursen under det första kvartalet och ställer den mot samma kvartal i fjol så är dramatiken betydligt mindre – vilket indikerar att effekterna under det här kvartalet inte behöver bli så utmanande för de flesta bolagen.

Några vinnare på en starkare krona finns ändå, där främst kläd- och prylinköpare sticker ut, och även om det inte visar sig så mycket det här kvartalet så bör det leta sig in i deras utsikter framåt. Desto fler bolag tar stryk av kronförstärkningen och typiska förlorare är exportbolag med kostnader och rapportering i kronor och intäkter i dollar. Verkstadsbolagen hittar man i den här kategorin men framför allt skogs- och pappersbolag där ett av de mest känsliga, Rottneros, redan har vinstvarnat.

4. Räntekänsliga resultat?

De fyra storbankerna – SEB, SHB, Nordea och Swedbank – och nätmäklarna Avanza och Nordnet gynnades alla av det tidigare höga ränteläget som bäddade för bra räntenetton. Samtidigt sved det för fastighetsbolagen som både fick högre finansieringskostnader och en strängare behandling på börsen.

I fjol var räntetrenden tydligt fallande vilket ändrade dynamiken – men i år har räntorna vänt upp igen i Sverige – för att sedan vackla nedåt igen i spåren av tullutspelen i USA.

Den flaxiga utvecklingen stökar till det för både bank- och fastighetsanalytikerna som ska försöka bena ut hur bindningstider och tajmingeffekter slår igenom på resultatet. Här kan finnas plats för överraskningar i båda sektorerna när rapporterna kommer.

5. Vem får tolkningsföreträde?

Aktiekurser är exakta, men vad som styr dem är långt ifrån någon exakt vetenskap och det blir sällan lika tydligt som under en rapportperiod. Att försäljning och vinst är klart bättre än förväntat i en rapport kan stå sig slätt om ett skuldtyngt bolag visar dåligt kassaflöde eller om utsikterna framåt inte övertygar.

När marknaden letar med tåspetsarna efter en botten kan minsta positiva signal få fart på en aktie, medan oro för att toppen är nådd kan innebära att en hög men inbromsad tillväxttakt gör kaos med aktiekursen i ett annat bolag. I just det här kvartalet kommer det att letas efter tecken på överraskande hög eller låg motståndskraft mot tullarna och mot avvaktande konsumenter.

Håll koll på kursreaktionerna i den första fasen av rapportperioden för att se om det är pessimisterna eller optimisterna som får tolkningsföreträde på börsen den här gången. Nu åker vi.