FI tveksamma till krypto: ”Olämpligt för de flesta”

Kändast bland de tusentals digitala tillgångarna på marknaden är kanske Bitcoin. När "valutan" lanserades 2010 kostade en tillgång 0,1 dollar, motsvarande ungefär 7 öre i dåvarande dollarpris. I dag värderas en Bitcoin till 113 915 dollar, alltså en bra bit över en miljon kronor.

Det har varit en volatil resa – och långt ifrån alla kryptotillgångar har skördat samma framgång. Sedan den amerikanska administrationen med Donald Trump i spetsen valt att omfamna fenomenet har dock branschen fått sig en skjuts.

Men svenska Finansinspektionen är kritisk.

– Det är olämpligt för de flesta att ge sig in på krypto. Just därför att det innebär så stora risker. Det är viktigt att man inte köper saker och ting som man inte förstår sig på, säger Charlotte Fried, chef för betalanalys och policy på FI.

Enligt en undersökning av Finansinspektionen från 2024 har var femte svensk investerat i krypto.

Vilka är "de flesta"?

– Man måste ha ekonomiska förutsättningar för att ta så stor risk, att det är pengar som man har råd att förlora helt enkelt. Sedan är det också mycket bedrägerier och oseriösa aktörer på kryptomarknaden i dagsläget. Så det är avgörande att man har satt sig in branschen.

Entusiasm i Vita huset

I samband med Donald Trumps presidentinstallation lanserade han meme-valutan "$Trump-coin", och under sin tid på presidentposten har han utöver lagstadga ett nytt investeringsramverk som underlättar för handel av digitala tillgångar, också beslutat att införa en "strategisk bitcoinreserv".

"Som ett resultat av sin knapphet och säkerhet kallas Bitcoin ofta för 'digitalt guld'. Eftersom det finns en fast tillgång av Bitcoin finns det en strategisk fördel i att vara bland de första nationerna att skapa en strategisk bitcoinreserv", heter det på Vita husets hemsida.

Charlotte Fried säger att det till syvende och sist handlar om en riskbedömning, och att den är upp till den amerikanska administrationen att fatta:

– Det handlar om hur mycket risk man vill ta med de reserver som finns i centralbanken, säger hon och tillägger:

– Men Sverige har ju haft en e-krona pilot, och man tittar på huruvida det är värt att skapa en centralbanksvaluta. Men det är lite annorlunda eftersom den hade varit kopplad till svenska kronan och kontrollerad av centralbanken.

Warren Buffett: ”Råttgift i kvadrat”

Huruvida de digitala tillgångarna över huvud taget kan passera som valutor är diskutabelt. För transaktioner är digitala valutor i praktiken oanvändbara, eller betraktas i vilket fall inte som ett "allmänt accepterat betalningsmedel", vilket utgör ett av definitionskraven. Volatiliteten gör det tveksamt om de håller prisstabilitets- kriteriet.

Det faktum att digitala tillgångar i regel bara finns i begränsat antal, gör dem dessutom opraktiska som betalmedel under en ekonomisk expansion – av samma anledning har vi till exempel inte längre guldmyntfot.

Samtidigt höjs röster om kryptoteknikens möjligheter, vilket splittrar den amerikanska finansbranschen. En av entusiasterna är Wellington Altus chefsstrateg James Thorne. Utöver att stå som huvudansvarig till en förvaltning på över 30 miljarder dollar, har han skapat sig ett namn genom att rikta kängor mot den "etablerade" finansbranschen, som han menar tjänar kosing på att hålla investerare osäkra inför nya typer av tillgångar.

"Obligations- ordningsmännen frodas på rädsla, men faktan blir allt mer obekväm för deras berättelse. Wall Street har en hel industri av Kassandror", skriver han i en marknadsrapport för augusti gällande digitala valutor.

Börslegenden Warren Buffet å andra sidan, som lyckosamt intog en sidlinje under internetbubblan på 00-talet, kallade under Berkshire Hathaways bolagsstämma 2018 digitala valutor för "råttgift i kvadrat", och har vid upprepade tillfällen understrukit sin reservation.