Fick till slut rätt om Nobelvinnaren: ”Lite kittlande”
– Jag vet att jag med säkerhet gissade fel, säger Christian Ohm, universitetslektor i partikelfysik vid Kungliga Tekniska högskolan.
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
– Jag tycker det är jättekul när priset går till något som är lite kittlande och säger något om de stora mysterierna, säger Christian Ohm vidare.
Han berättar att han har favorittippat bidraget flera gånger i SVT. Men haft fel.
– Vid åtminstone två tillfällen, 2019 och 2023, vet jag med säkerhet att jag gissade fel i live-tv. Så i slutändan kanske gissningen inte var så tokig. Det är jättespännande att bidraget vinner nu, säger Ohm.
Christian Ohm berättar att han var nära att åka till Sydpolen för att jobba som borrare på IceCube-observatoriet, det experiment som Halzen delvis får priset för, i dess uppstartsfas. Han hade precis börjat jobba som doktorand på Stockholms universitet i partikelfysik.
– Jag sökte och blev utvald, men tackade nej. Det är en av få saker som jag ångrar i livet. Inte minst i dag.
60 miljard neutriner passerar tumnageln varje sekund
Nobelveckans andra pris delades ut på Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm strax innan lunch. Priset i fysik tilldelas Francis Halzen för ”spöklika budbärare från rymden” och avgörande bidrag till "IceCube-observatoriet och upptäckten av högenergetiska neutriner av astrofysikaliskt ursprung".
Ulf Gran, viceprefekt och professor i fysik vid Chalmers tekniska högskolan, säger att beskedet delvis var väntat.
– Det är ett väldigt bra och välförtjänt pris. Bidraget låg i korten eftersom det var länge sedan som partikelfysik som område tilldelades fysikpriset, här med en mycket intressant koppling till astrofysik.
– De här partiklarna går igenom det allra mesta, nästan allt. Varje sekund passerar 60 miljarder neutriner från solen genom tumnageln. Så det är svårt att mäta dem och att spåra dem tillbaka till källan.
På Sydpolen finns väldigt klar is, förklarar Gran. Den har man gjort en detektor av genom att ta en kubikmeter is, två kilometer under ytan, satt detektorer genom att smälta sig ned genom isen. Då har man fått en gigantisk detektor på en kubikkilometer.
– Eftersom partiklarna är spöklika så interagerar de nästan aldrig. Därför behöver man den här storleken på detektorer. Det är otroligt brutala explosioner ute i universum som producerar de här neutrinerna som IceCube observerat.
Priset har starka svenska kopplingar. IceCubes högsta höns, eller talespersoner, har företrätts av svenskar eller forskare vid svenska universitet. Olga Botner vid Uppsala universitet och Per-Olof Hult vid Stockholms universitet har båda haft rollen. Projektets nuvarande talesperson, Erin O'Sullivan, finns vid Uppsala universitet.
”Ger ledtråd till hundra år gammal gåta”
Vad upptäckten betyder för forskningsfältet, enligt Ulf Gran, är att man nu kan koppla ihop fenomen som vi tidigare inte visste var sammanlänkade tack var den multibudbärarastronomi IceCube möjliggör.
– Det ger en ledtråd till den hundra år gamla gåtan om var kosmisk strålning kommer ifrån, säger han.
Priset, understryker båda forskare, går till nyfikenhetsbaserad forskning. Det är inte nödvändigtvis en upptäckt som leder till konkreta tillämpningningsområden. Men detektorn kan få oss att förstå mer om universum.
Särskilt viktigt, tycker Christian Ohm är att forskning inom partikel- och astrofysik är ett samarbete. Över hela världen är man överens om vilka de stora frågorna är.
– Det är viktigt att lyfta fram att det är en extrem lagsport i grundforskningen. Och exempel som visar att man kan samarbeta internationellt. Även i tider då det är svårare än tidigare.
