Finskt antidrönarbolag börsdebuterar i jättenotering

“Vad gäller värderingen så är det marknaden som sätter aktiekursen. Mitt fokus har inte ändrats: att bygga den bästa antidrönartekniken som finns och leverera den till våra kunder. Det här är en start för oss, inte ett målsnöre", säger vd och grundare Tuomas Rasila i en skriven kommentar till EFN.

Efter noteringen äger han fortsatt över 60 procent av Sensofusion och är miljardär i euro på pappret. Enligt ett pressmeddelande var efterfrågan på aktier stark från både finska och internationella investerare, och erbjudandet övertecknades flera gånger. Antalet aktieägare är nu nästan 22 000. 

"Jag är glad att vi har nästan 22 000 individer som satt sin tillit till det här företaget, och det är ett starkt mandat för att fortsätta framåt på den här vägen", kommenterar Tuomas Rasila till EFN.

Tuomas Rasila besökte själv Ukraina i slutet av augusti i en delegation i samband med den finske presidenten Alexander Stubbs besök.

Sensofusion tar in upp till 300 miljoner euro där 170 miljoner redan tjingats av finska pensionsfonder. Pengarna ska säkra fortsatt stark tillväxt genom mer forskning och utveckling samt öka produktions- och testningsförmåga. Med start nästa vecka kommer Sensofusion att börja arbeta med sina kunder för att rulla ut sitt omfattande investeringsprogram, enligt ett pressmeddelande.

Skyhög värdering

Börsvärdet är nu nära 1,8 miljarder euro och när aktien debuterade var det det näst högsta någonsin i en finsk börsnotering enligt data som EFN fått från Nasdaq. Värderingen på det mycket snabbväxande och lönsamma bolaget var skyhög: drygt 30 gånger intäkterna för den senast rapporterade 12-månadersperioden. Samtidigt är tillväxten extrem. Under första halvåret ökade intäkterna med 120 procent jämfört med samma period i fjol.

– Den ligger väldigt rätt i tiden. Försvar, och särskilt den här subsektorn, är väldigt hett just nu, säger en nordisk institutionell investerare om noteringen.

Enligt en studie som Sensofusion hänvisar till på sin hemsida var storleken på den globala marknaden för drönardetektion och motåtgärder omkring 4,4 miljarder euro 2025, en siffra som väntas växa till 15 miljarder 2030.

Bolaget hade intäkter på 49,4 miljoner euro under tolvmånadersperioden till 30 juni. Rörelsemarginalen var 61 procent. Antalet anställda var 111 den 30 juni. Jämfört med andra halvåret i fjol var tillväxten 11 procent i det första halvåret. Sensofusions finanschef Maria Alahuhta förklarar i en skriven kommentar till EFN att order i försvarssektorn historiskt varit viktade mot andra halvåret, i synnerhet fjärde kvartalet. Därför har en jämförelse mellan två halvår efter varandra gett en mindre rättvisande bild av hur affärerna går, än en jämförelse med fjolårsperioden.

Kriget i Ukraina gav ökad efterfrågan

Sensofusion grundades 2016. Kriget i Ukraina satte drönare i blickfånget och gav kraftigt ökad efterfrågan. Enligt prospektet inför noteringen kom dock bara 7 procent av intäkterna från Ukraina 2025. Det mesta av tillverkningen sker i Finland. Sensofusion har även ett dotterbolag och tillverkning i Kanada. 

Sensofusions huvudprodukt, systemet Airfence, kan upptäcka drönare på ett avstånd av 10 kilometer som sedan kan störas ut. Det kommer i en stryktålig låda med hjul. Totalvikten är omkring 25 kilo, inklusive sensorenhet, antenn, batteri och nätverksanslutning.

Utöver i Ukraina har systemet använts av Israel, där Sensofusion har ett dotterbolag. Tidningen Helsingin Sanomat avslöjade 2024 att Israel köpt systemet för att skydda premiärminister Benjamin Netanyahus kansli. Och i förra veckan kom tidningen Iltalehti med nyheter om en annan kund som får antas ha höga kvalitetskrav: Secret Service, den amerikanska säkerhetsmyndighet som bland annat ansvarar för det fysiska skyddet av presidenten. 

Sensofusion säljer också en handhållen drönardetektor och har utvecklat en mobil drönarfabrik som ryms i en vanlig fraktcontainer. I den finns 3D-printrar som spottar ut kolfiberdelar medan ett team på tre personer hanterar de elektroniska komponenterna. Mer än 30 drönare, till exempel för att slå ut fientliga drönare, ska kunna produceras per dag. Poängen är att inte lagra drönare som riskerar att bli föråldrade. Systemet är i testfas. De första leveranserna beräknas ske i år.